Höj a-kassan permanent. Det vallöftet från Magdalena Andersson (S) förhindrade inte att Nato-frågan överskuggade Socialdemokraternas förstamajfirande. Samtidigt avvisade statsministern kraven på lån till stora investeringar.
De tillfälliga höjningarna av taket i a-kassan som infördes under pandemin ska bli permanenta vid en S-seger i valet i höst. Det var nyheten för dagen när partiledaren Magdalena Andersson firade första maj. I sitt tal i Stockholm utlovade hon en fajt med Moderaterna i valrörelsen i frågan.
– Ulf Kristersson har väl bara en röd linje gentemot Jimmie Åkesson. Och det är att aldrig förbättra a-kassan och tryggheten för svenska arbetstagare. Men vi ska ta strid för det, sa Magdalena Andersson.
S-förslaget innebär att man fortsatt ska kunna få maximalt 26 400 kronor i månaden i a-kassa, drygt 6000 kronor mer i månaden jämfört med innan höjningen av taket.
Från den fackliga grenen av arbetarrörelsen duggar kraven tätt på den socialdemokratiska partiledningen om att ta på sig spenderbyxorna. Inför första maj har den fackliga tankesmedjan Katalys argumenterat för att en vänstersväng kan ge Socialdemokraterna valseger i höst. Bland annat vill Katalys se massiva klimatinvesteringar. Att ersätta överskottsmålet med ett balansmål räcker inte, staten måste låna mer än så, menar Katalys.
”Aldrig slarva med statsfinanserna”
Glöm det, var Magdalena Anderssons tydliga besked på Dagens ETC:s fråga under pressträffen inför talet om hur hon ser på kravet.
– De har helt fel i att det är vänster att slarva med statsfinanserna. I svensk historia finns två skeenden när statsskulden har ökat, när det har varit krig och när det varit borgerliga regeringar, aldrig när det varit socialdemokratisk regering, sa Magdalena Andersson.
Inför sitt förstamajtal i Göteborg ställde också LO-basen Susanna Gideonsson krav på partiet: 201 miljarder till välfärden kommande mandatperiod. Här uttryckte sig Magdalena Andersson inte lika kallsinnigt, men några löften kom hon inte med.
– Jag delar helt LO:s ambition att vi behöver höja kvaliteten i den svenska välfärden och det kräver ytterligare resurser. Då är det också viktigt att vi har en demokratisk kontroll över välfärden så att alla pengar som vi betalar i skatt går till skola och äldreomsorg och inte till riskkapitalbolag, sa Magdalena Andersson.
Både LO och Katalys vill se skattehöjningar på kapital, något som partiledningen också öppnat för. Efter överenskommelsen mellan riksdagspartierna om att höja försvarsutgifterna till två procent av BNP har regeringen också talat om behov av skattehöjningar för att finansiera dessa.
Ska höjda försvarsutgifter täckas med skattehöjningar eller måste satsningarna på välfärden konkurrera med försvarspengarna?
– Vi ser stora behov i Sverige framöver. För att klara det behöver vi både se till att många arbetar så att vi får in skatteintäkter, men jag bedömer också det finns anledning att höja beskattningen av kapital.
Vilken storleksordning handlar det om? En, tio eller tjugo miljarder?
– Jag kommer inte sätta någon siffra, men det finns ju färdiga förslag, till exempel om att förändra 3:12-reglerna, sa Magdalena Andersson.
Det förslaget handlade om att höja kaptialbeskattningen för ägare i småföretag, men röstades ner av riksdagen 2017. Förslaget skulle då ha inneburit drygt fyra miljarder kronor mer till staten.
De flesta andra frågor Magdalena Andersson fick på pressträffen handlade om Nato. Några nya besked gav hon inte om sin ståndpunkt, men på frågan om vilka argument hon ser mot en medlemskap resonerade hon om riskerna:
– Ryssland har varit tydliga med att de kommer att svara. Vi vet inte exakt hur, med det finns på nedsidan, sa Magdalena Andersson.
Hon pekade också på den förväntan som finns på Sverige att ställa upp militärt för andra länder vid ett medlemskap.
– Man får säkerhetsgarantier, men man ger också säkerhetsgarantier.