EU-kommissionen, Riksbankschefen Stefan Ingves, Bankföreningen, samtliga riksdagspartier. Listan på uppsträckta händer som varnat för svenskarnas höga privata skuldsättning kan göras lång. I dagarna rapporterade också Statistiska centralbyrån att svenskarnas bolåneskulder nu är uppe i 2 582 miljarder kronor, eller enligt Riksbanken 313 procent av den disponibla inkomsten i de aktuella hushållen.
I våras agerade Finansinspektionen (FI) och kom med ett förslag om att alla nya lån skulle amorteras ned till 50 procent av bostadens värde. Bara för att en kort tid senare dra tillbaka det på grund av ett osäkert rättsläge.
I stället inför nu Swedbank de krav som FI till slut drog tillbaka. Samma Swedbank som för knappt ett år sedan varnade för att amorteringskrav skulle minska de disponibla inkomsterna bland bolånetagare med upp till 12 miljarder kronor, eller 7 000 kronor per hushåll.
Dämpande effekt på priser
Att amorteringskrav kommer att få bolånetagare att konsumera mindre krävs ingen doktorsgrad för att inse. Jämfört med dagens rekommendationer från Bankföreningen blir det minst en femhundring mer i månaden för den som har lån på en miljon. Per år blir det minst 6 000 kronor, inte långt under Swedbanks kalkyl. För att svara på frågan hur det kommer att påverka samhällsekonomin kommer en doktorshatt däremot väl till pass.
– För det första kommer kraven att ha en dämpande effekt på nya bolån och på bostadspriser. Om tillräckligt många väljer att amortera, till exempel till följd av förväntningar på priser och lån. kan det få relativt stora konsekvenser för konsumtionen i samhället, vilket i så fall kan leda till högre arbetslöshet och fall i BNP, säger Erik Hegelund, nationalekonom och doktorand i ekonomisk historia vid Stockholms universitet samt medarbetare på Dagens ETC.
Trots risken för negativa effekter anser Erik Hegelund att åtgärden troligen är nödvändig.
– Det är omöjligt att säga säkert om och när en kris kommer. Det finns goda skäl att tro att större skulder i relation till inkomster ökar riskerna. Men de privata lånen kan, per definition, inte fortsätta att öka snabbare än inkomsterna för evigt. Många banker verkar faktiskt ha en bättre analys än både vänstern och högern av hur de interna mekanismerna i moderna samhällsekonomier riskerar att skapa kriser. Vi borde aldrig ha genomfört så frikostiga avregleringar som gjordes av den socialdemokratiska regeringen på 1980-talet. Och de borgerliga och socialdemokratiska regeringarna sedan dess borde inte låtit de privata skulderna växa som de gjort, säger han.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö, som anser sig ligga i mitten av spannet mellan pessimister och optimister, har dock svårt att se att amorteringskraven kommer att ge något större avtryck på samhällsekonomin.
– Det ska vara om vi får kraftiga prisförändringar på bostadsmarknaden. Då kanske konsumenterna skulle dra öronen åt sig. Det är i alla fall erfarenheter från de länder som haft bostadskrascher. Men den största påverkan skulle nog ändå vara på ett psykologiskt plan, säger han.
Amorteringar bakom krascher
Nederländerna och Irland är två länder som nyligen genomlidit en bostadskrasch. Där föll priserna med 49 respektive 14 procent mellan 2007 och 2012. En rapport från Boverket visar att ökade amorteringar var den starkast bidragande faktorn bakom fallet.
– Utländska bedömare brukar tycka att vår privata skuldsättning är väldigt hög. Men det är inget definitionsmässigt farligt med hög skuldsättning, även om andra länder fått problem vid liknande nivåer. Det är många faktorer som spelar in. På sikt är det dock rimligt med en amorteringskultur, säger Torbjörn Hållö och lägger till att det egentligen hade varit rimligare att ge sig på ränteavdragen.
– Men jag gissar att det saknas politiskt mod för att göra det eftersom folk inte skulle gilla det, även om ränteavdragen varit med och eldat på utvecklingen. Och apropå det–2013 kom Finanspolitiska rådet fram till att bostadspriserna låg för högt, på gränsen till övervärderade. Men sedan dess har priserna ökat med 30 procent. Undrar vad de tycker nu?
