Fram träder en bild som visar en situation där våldtäkter och sexuellt våld ökar, där utsattheten hos befolkningen ökat, där möjligheten till rättvisa minskat, där fler anmälningar leder till åtal, men där andelen som går till åtal ändå minskar på grund av fler anmälda fall.

– Vi har infört en samtyckeslagstiftning och det är ett jätteviktigt steg, men det räcker inte för att komma till bukt med problemet, säger Katarina Bergehed, Amnestys sakkunniga på kvinnors rättigheter.

Polisen brister

Enligt Katarina Bergehed är polisens bristande utredningar ett stort problem.

– Vi menar att den potential som finns med den nya lagstiftningen riskerar att ätas upp eller försvinna på grund av rättsväsendets oförmåga att hantera våldtäktsärenden på rätt sätt, säger hon.

Problemet enligt henne är bland annat att det finns ett ”best practice” när det gäller våldtäktsutredningar, kunskap om hur man steg för steg bör genomföra en sådan, men myndigheternas egna granskningar visar att denna inte alltid följs.

Våldtäkter nedprioriteras

Katarina Bergehed är också kritisk mot att resurser plockas från våldtäktsutredningar till annat, till skjutningar och gängkriminalitet, och till att våldtäktsutredningar läggs på hög eller fördelas till lokalpolisen som inte alls har samma utbildning och kompetens på området.

– Vi har även varit i kontakt med Nationellt forensiskt centrum i Linköping och fått höra att det är extremt lång väntetid när det gäller att få svar på dna- eller spermaprov, att det vanligtvis tar 3–4 månader, men kan ta ända upp till nio, vilket påverkar utredningar negativt eftersom misstänkta inte kan hållas häktade så länge, säger hon.

I ert pressmeddelande om rapporten skriver ni att de nordiska länderna har chockerande höga våldtäktstal – men beror inte detta på lagstiftningens utformning?

– Det går inte att jämföra länder rakt av. Det handlar såklart om vilka handlingar som definieras som våldtäkt, om att vi registrerar enskilda våldtäkter, inte antalet offer. Men om vi tittar på Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar ser vi att motsvarande 112 000 personer kan ha utsatts för våldtäkt eller sexuella övergrepp under 2017, och då ser vi att vi har ett gigantiskt problem, säger Katarina Bergehed.