Rozerin säger att hon endast sysslat med fullt laglig aktivism för kurdernas sak i Mellanöstern, i en framträdande roll och för fem år sedan. Hon tillåts inte granska vad anklagelserna går ut på – eftersom Säpo har sekretessbelagt informationen.
Anhöriga får lida
Under vintern och våren har Dagens ETC visat att ett flertal andra kurder drabbats av den här typen av utvisningspolitik efter beskyllningar av Säpo. Människorättsorganisationen Amnesty har kritiserat Migrationsverket för bristande rättssäkerhet i hanteringen av det mest uppmärksammade ärendet, som ledde till en fullbordad utvisning av den kurdiska tvåbarnsmamman Zozan Büyük i mars 2021.
– Amnesty förstår betydelsen av att man har ett arbete mot personer och organisationer som kan innebära risk för Sveriges säkerhet. Men man måste hitta ett system där en person som är berörd faktiskt fullgott får ta del av det som riktas emot en. Det finns ingen annan väg att gå om man ska upprätthålla både proportionalitetsprincipen och en global rättssäkerhetsprincip, säger Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för migrationsfrågor och folkrätt inom svenska sektionen av Amnesty.
Utöver Rozerin och Kawa har Dagens ETC talat med ett annat kurdiskt par, Helin och Hasan, där makan Helin är svensk medborgare och har ett förflutet som regimkritisk journalist i Turkiet, samt journalist vid SVT och Sveriges Radio. Även i det fallet leder Säpos stämpel på Helin till att hennes icke brottsmisstänkta make bestraffas, genom att Migrationsverket vill utvisa Hasan till Turkiet.
Vad väntar i Turkiet?
I bägge dessa fall finns det småbarn med i bilden. Vill Rozerin och Helin inte bli ensamstående mödrar måste även de resa tillbaka till födelselandet Turkiet, tillsammans med sina män. Men alla som vet något om tillståndet i Turkiet och förtrycket av kurder där, begriper att det kan innebära en stor risk.
– Det väcker väldigt många frågor kring Migrationsverkets bedömning av skyddsbehov, att klassa kurdiska personer från Turkiet med medborgarskap i Sverige som säkerhetshot. Är det en person som turkiska myndigheter och säkerhetstjänst har information om, så är det helt uppenbart att den personen riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, säger Madelaine Seidlitz.
Säkerhetstjänster samarbetar
Den gemensamma nämnaren hos kurderna som drabbats av dessa problem är att de hyser vänsteråsikter och sympatier för den kurdiska oppositionen i Turkiet, samt har deltagit i stöddemonstrationer för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Merparten har också en bakgrund som framträdande kritiker av den turkiska regimen.
Flera tunga namn, även svenska riksdagsledamöter, tror att det är ett ökat informationsutbyte mellan Säpo och den turkiska säkerhetstjänsten som ligger bakom att dessa kurder blivit en måltavla i Sverige.
Riksdagsledamot Anders Österberg (S) tror att det är det senaste steget i en internationell turkisk påverkanspolitik som redan tidigare lett till utpekandet av regimkritiker. 2019 gav exempelvis Turkiets största tankesmedja, det regimnära Seta, ut en uppmärksammad rapport som identifierade prokurdiska ”terrorsympatisörer” i Europa. I rapporten fanns namn och bild på ett flertal svensk-kurdiska aktivister i möten och demonstrationer, liksom på Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Om vi lägger alla de här sakerna i ett pärlhalsband, så märker vi att något är i görningen, säger Anders Österberg.
Ska få se anklagelser
Anita Linder är lagman på Migrationsöverdomstolen och dömer i mål av den typ som berört kurderna ovan. Hon tycker det låter konstigt att personer som anklagats för något av Säpo sedan inte fått ta del av ett ordentligt underlag, för vanligtvis fungerar det inte så.
– Yttrandet från Säpo är inte offentligt så att vem som helst kan få läsa det. Men den som det berör får ta del av det, med förbehåll att man inte får sprida det vidare. Det kan vara några enstaka delar som omfattas av sådan stark sekretess att inte ens den som det berör får se det, men huvuddelen får parten möjlighet att ta del av, säger hon till Dagens ETC.
Enligt Anita Linder finns det stöd i brottsbalken för att utfärda besöksförbud i Sverige för en person som inte är brottsmisstänkt. Under våren 2021 har det också kommit ett avgörande från Migrationsöverdomstolen, där en person i ett annat land nekades uppehållstillstånd i Sverige eftersom den anhöriga i Sverige bedömdes vara ett säkerhetshot.
Men att någon som redan befinner sig i Sverige sedan åratal, är gift och har barn här ska utvisas på grund av anklagelser mot en anhörig, det har Anita Linder aldrig hört talas om tidigare.
