Amnesty: Brister i polisens arbete för våldsutsatta kvinnor

En ny rapport från Amnesty visar att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och våldtäkt både har svårt att få upprättelse för brottet samt stöd och vård efteråt. 

Amnesty har följt upp hur Polisen arbetar med de här brotten och hittat många brister. 

– Polisens utredningar måste bedrivas skyndsamt, metodiskt och hålla hög kvalitet så att brotten kan lagföras. Vi kan konstatera att även om man kommit en bit är det är lång väg kvar, säger Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty i ett pressmeddelande. 

Går åt fel håll

De framgångsrika metoder som polisen har tillgång till har inte implementerats i full utsträckning enligt Amnestys rapport. Åtgärder som att videofilma målsägandes första vittnesmål görs sällan trots att det visas vara effektivt. En annan allvarlig brist som kommit fram är att det första polisförhöret med målsägande ofta dröjer för länge. 

På flera områden går utvecklingen åt fel håll. Antalet våldtäktsutredningar som fortfarande var öppna efter 12 månader har ökat med 65 procent mellan 2020 och 2022. Och utredningar av våld i nära relationer som var öppna efter 12 månader har ökat med 60 procent.

– Trygghet och säkerhet handlar inte bara om vad som händer på våra gator och torg utan även inom hemmets väggar. Brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn utgör cirka 40 procent av alla polisanmälda våldsbrott. Vi ska inte tillbaka till situationen som den var innan polisen beslutade att höja sin ambitionsnivå. Tvärtom, polisens arbete måste stärkas ytterligare. Allt annat är ett oacceptabelt svek mot dem som utsätts, säger Katarina Bergehed.