Amina utpekas som säkerhetshot – skyddar folk från tortyren i Ryssland

Många som söker hjälp hos Vayfond är personer som fått problem med sin asylansökan, personer som fått en så kallad röd notis utfärdade efter sig via Interpol, eller som blivit stämplade som potentiella säkerhetshot av Säpo och riskerar att utvisas. Amina säger att Vayfond inte nödvändigtvis sympatiserar med människorna de hjälper:

– Vi är inte poliser eller domare. Vi kan inte bedöma vad de har gjort. Vi tittar på vad som händer om de skickas till Ryssland. Är det risk att de blir torterade eller att deras andra rättigheter kränks? Om vi ser att det finns risker, försöker vi att förhindra deras utvisning. Vi skriver till journalister, demonstrerar, publicerar information. Vi samarbetar med andra människorättsorganisationer som Memorial och Amnesty International.

Tror du att ni kan ha hjälpt terrorister?

– Nej, aldrig. Om vi ser att personer har kopplingar till IS är vi mycket försiktiga, och vi tackar nej till dem. Vi gör det för att minimera risker för oss.

Advokaten: ”Då är hon körd”

Nu har hon själv hamnat i en liknande situation.

Först fick hon avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap. Säkerhetspolisen yttrade sig i ärendet, och i november 2024 avslog regeringen hennes överklagan med hänvisning till säkerhetsskäl. Nu vill Säpo att Migrationsverket drar in hennes flyktingstatus. Utan den kan hon inte åka utomlands för hon då inte är skyddad mot att andra länder lämnar ut henne till Ryssland. 

– Om hon någonsin skulle sätta sin fot på ryskt territorium igen så är hon körd, säger Aminas advokat Jens Sjölund.

Samtidigt uppger Amina att hon har starka flyktingskäl, som Migrationsverket inte ifrågasätter. Hon säger till Dagens ETC att flera av hennes släktingar i Tjetjenien har blivit bortförda på grund av hennes politiska verksamhet i Sverige. Detta har vi inte kunnat styrka. Hon har även mottagit flera anonyma hot från utlandet, varav ett som hon och hennes advokat har polisanmält och som Dagens ETC har fått se. 

I nuläget är det inte tal om att Migrationsverket skulle återkalla Aminas uppehållstillstånd, men hon är orolig för att det kan komma att ändra sig om hennes flyktingstatus dras tillbaka. Men bara att inte kunna resa blir i sig ett slags straff, särskilt för hennes yngsta barn som är svensk medborgare. Han har sin pappa i ett annat EU-land, dit han blivit deporterad på grund av EU:s migrationsregler. Om Amina inte kan resa kan sonen inte träffa sin pappa.

– Jag riskerar mycket. Mina barn som är svenska medborgare drabbas eftersom jag är deras mamma.

Går emot Europadomstolen

Aminas advokat Jens Sjölund har fått en kort sammanfattning under sekretess från Säpo om varför de vill dra in hennes flyktingstatus. Men den säger väldigt lite, enligt advokaten. 

– Problemet generellt är att man inte får så mycket. Det är stora svagheter med Sveriges hantering av så kallade säkerhetshot, säger Jens Sjölund. 

Han tycker också att det är problematiskt att Migrationsverket aldrig gör någon egen prövning, utan litar på Säpos uppgifter trots att Säpo sällan behöver lägga fram något bevis. 

– Europadomstolen har i flera fall sagt att Sverige inte uppfyller kraven på att tillgodose den enskildes rättigheter i sådana här processer: att Säpo behöver lämna ut information eller att Migrationsverket självmant behöver granska vad säkerhetspolisen säger i sådana mål.

Amina har bett den mångprisade ryska människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina från organisationen Memorial att skriva ett brev till stöd för henne. I brevet skriver Svetlana Gannusjkina att hon har samarbetat med Vayfond i över tio års tid och att Amina är en ”djupt hederlig person vars samhällsgärningar och professionalism förtjänar respekt. Hon är inte en fara för samhället, utan en viktig och värdefull del av det.” 

Ogillar människorättsaktivister

När Dagens ETC ringer upp Svetlana Gannusjkina säger hon så här om Vayfond och Amina:

 – Det är en utmärkt organisation och hon är en av de främsta aktivisterna där. Vi får väldigt mycket viktig information från dem. Tack vare deras arbete får människor som verkligen behöver skydd asyl. 

Svetlana Gannusjkina anser också att de enda som kan se Amina som ett hot är de ryska myndigheter som ogillar när aktivister uppmärksammar deras kränkningar av mänskliga rättigheter och hjälper dem som förföljs och trakasseras.

Amina är säker på att Säpos uppgifter är grundlösa. Hon spekulerar istället i att Säpo inte gillar att Vayfond stoppar utvisningar av människor som Säpo vill ska lämna Sverige. Förutom Amina har ytterligare en medarbetare på Vayfond fått problem med Säpo i närtid. 

Det finns dock en annan möjlig förklaring: Efter mötet med Amina hittar Dagens ETC en rysk regeringskontrollerad sajt som beskriver henne som en av grundarna till en välgörenhetsfond. Hon ska ha drivit fonden tillsammans med en känd predikant, salafisten Abu Umar Sasitlinsky, som Ryssland anklagar för terrorfinansiering. Den ryska sajten påstår också att Amina ursprungligen har ett annat namn. Den ryska motsvarigheten till Ekobrottsmyndigheten har satt en kvinna med det namnet på en lista över personer som Ryssland anklagar för terrorbrott och extremism. 

Själv hävdar Abu Umar Sasitlinsky att han kategoriskt avrått människor från att strida i Syrien och att han och hans allierade samlat in pengar till att hjälpa syriska flyktingar i Turkiet, samt till olika välgörenhetsprojekt i Niger, Bangladesh, Palestina, Syrien och Somalia.

Flera har dömts för samröre

Människorättsorganisationer som Memorial, Amnesty och Fair Trials har länge varnat för att ryska anklagelser behöver tas med stor försiktighet. Putins regim stämplar ofta sina motståndare som terrorister och extremister och kräver dem utlämnade genom internationella system som Interpol.

Oleg Orlov, en känd rysk människorättsaktivist från Memorial, har undersökt flera fall där personer dömts till mycket långa fängelsestraff i Ryssland för sina kopplingar till Abu Umar Sasitlinsky. Bland annat rör det sig om en person som skänkt pengar till honom och en journalist som intervjuat predikanten. Oleg Orlov vill inte uttala sig om Abu Umar Sasitlinskys person men säger till Dagens ETC att ”anklagelserna de ryska säkerhetsstyrkorna riktar mot honom saknar rättslig grund.”

I fallet med Abu Umar Sasitlinsky har Interpol dessutom utrett hans ärende då Ryssland utfärdade en så kallad röd notis för att få honom gripen utomlands. Efter klagomål från honom kom Interpol fram till att efterlysningen var politiskt eller religiöst motiverad, vilket bryter mot organisationens regler, och raderade efterlysningen. Interpol fann också i sin granskning att Ryssland inte kunde framföra några bevis för sina anklagelser mot predikanten: vare sig vad gäller påstådd terrorfinansiering, att han skulle ha uppmanat sina följare till att ansluta sig till IS eller haft något samröre med dem.

”IS kallade oss för avfällingar. Ändå är det vi som får ta skulden.”

”Fruktansvärt orättvist”

Vi ringer upp Amina för att fråga om hennes koppling till Abu Umar Sasitlinsky. Hon säger att hon registrerade den svenska delen av hans välgörenhetsfond 2015 och arbetade med den aktivt under ett år. Hon beskriver verksamheten som mångfacetterad. Organisationen byggde vattenbrunnar i Bangladesh och skickade matpaket till barn i Afrika. Hennes egen roll berörde främst juridisk rådgivning. 

– Just jag hade kontakt med människor som satt i fängelse någonstans i Ryssland vid den tiden. Då jobbade jag med deras frågor. 

När Expressen 2021 intervjuade Amina berättade hon att det blev svårt att driva välgörenhetsarbete när IS dök upp och att ryska myndigheter anklagade fonden för att finansiera IS. Hon sa både då och idag att anklagelserna var konstruerade. Att ryska myndigheter svartmålade dem för att de utmanade Putinregimen. De uppmärksammade Rysslands agerande och kränkningar av mänskliga rättigheter i norra Kaukasus, de samlade in stora summor till välgörenhet och vägrade att betala en del av pengarna till ryska staten när den krävde det. 

– Det var lätt för dem att klistra de etiketterna på oss eftersom vi är muslimer från Kaukasus. Det gör så ont att vi anklagas för att ha stöttat IS när vi alltid har varit deras motståndare. De hotade oss med döden och kallade oss avfällingar, och ändå blir det vi som får skulden för att ha finansierat dem. Det är så fruktansvärt orättvist.

Amina beskriver Abu Umar Sasitlinsky som beläst och mycket populär. Hon håller inte med honom om allt, säger hon, som hans syn på kvinnors roll i samhället, men hon är säker på att han aldrig stöttat terrorism. Idag har hon sällan kontakt med predikanten. 

Tror du att Säpo har lyssnat på de ryska anklagelserna mot dig?

– Jag hoppas att det inte är så. Jag tror inte att de är så dumma. De vet att det Ryssland säger inte är sant. Men jag vet inte. Det kan vara så att de har lyssnat. I så fall är det väldigt allvarligt. Det är verkligen frustrerande att inte veta vad de har för grunder. I så fall hade jag kunnat förklara, överklaga. 

Varför berättade du inte för oss om de här ryska anklagelserna när vi först träffades? 

– För att de här anklagelserna var för så länge sedan. Jag och min advokat har inte tänkt att Säpos beslut kan vara kopplade till dem. Därför har vi heller inte tagit upp dem i vårt yttrande till Migrationsverket och Säpo. 

Nya uppgifter

Jens Sjölund säger att de ryska uppgifterna med anklagelser om terrorfinansiering är nya för honom. Men det är inte första gången som det finns misstankar om att Säpo har tagit del och förlitat sig på sådana anklagelser.  

– Det låter ju galet. Men i alla ärenden som jag sett där folk uppfattats som farliga är jag av uppfattningen att det skulle kunna finnas sådana källor bakom. Men eftersom att jag aldrig, alltså inte i något ärende där Säpo är inblandade, fått reda på vad som finns bakom är det svårt att veta. 

Säpos presstalesperson Gabriel Wernstedt säger att Säpo inte kan uttala sig om enskilda ärenden och att yttrande av underrättelsearbete har sekretess. Han kan därför inte svara på om de förlitar sig på ryska uppgifter eller något annat. 

– Säkerhetspolisen är remissinstans till Migrationsverket i tillståndsärenden. Det innebär egentligen kort och gott att Migrationsverket skickar över ärenden till säkerhetspolisen där säkerhetspolisen sedan tittar på dem och kan då lämna en erinran i de fall en person befaras kunna utgöra ett säkerhetshot.

Migrationsverket tar beslutet

En person som befaras utgöra ett säkerhetshot görs efter en utredning om personens bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter i Sverige eller utomlands, och där säkerhetspolisen gör en bedömning om personen ägnar sig åt säkerhetshotande verksamhet. 

Att en person skulle riskera tortyr eller några andra konsekvenser av en utvisning som baseras på Säpos yttrande är inte något Säpo tar någon hänsyn till. Gabriel Wernstedt framhåller att det är Migrationsverket som tar beslutet och att det är den myndigheten som ska ta sådana konsekvenser i beaktande. 

– Vår del är egentligen enbart att titta på om en person befaras utgöra ett säkerhetshot. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sverige som land har skrivit under avtal om att man inte ska verkställa utvisningar till länder där de riskerar att utsättas för dödsstraff eller för våld eller förföljelse eller hot på olika sätt. Men där är det ju andra myndigheter som gör den bedömningen.

Dagens ETC har sökt Migrationsverket.