– Det här är ett så stort ­problem att vi inte kommer ­klara av det på sikt, så som det ser ut nu, säger Emil Skoglund.

En bidragande orsak till att trycket ökar på akutvården, där ambulansvården är en av delarna, är enligt honom att ­primärvården inte tar hand om de patienter som hör den till. Han pekar på långa telefonköer hos 1177 Vårdguiden och vårdcentraler som inte kan ge patienterna vård i tid. Personer som inte behöver akutvård – ibland ingen vård alls – väljer då i stället att ringa efter en ambulans. 

– Då tvingas vi åka ut till folk som haft en förkylning i två dagar och är egentligen rätt opåverkade. Sen när hjärtstoppet inträffar runt hörnet finns det inga lediga ambulanser, eftersom vi står och gör primärvårdsbedömningar. Där har vi haft katastrofala konsekvenser med dödsfall, säger han. 

Hjärtstopp utan ambulans

Att människor ringer ambulans utan ett akut behov förvärrar en redan svår situation. 

– Den här patientkategorin tar enormt mycket resurser av den grupp som har ett akut vårdbehov, säger Emil Skoglund.

Den 3 februari i år drabbades ett barn i Region Stockholm av hjärtstopp. Närmaste ambulansen att tillgå var då 35 minuter bort, akutläkarbil och helikopter var drygt 25 minuter bort, enligt en rapport om negativ händelse som lämnats in hos Aisab, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB. ”Avvikelsen gäller oerhört dålig beredskap i länet och barnet ovan fick inte adekvat vård i rimlig tid.”, står det i rapporten.

”När vi inte kan ge den bästa vården till patienten så är det en oerhörd frustration.”

Låsta av larm

Att närmaste ambulans befinner sig så långt bort sker till och från, enligt Emil Skoglund. Han berättar att han själv, som arbetar i innerstan, bland annat varit närmast tillgängliga ambulans till Märsta drygt 30 minuter bort. Bristande beredskap är en orsak, säger han. En annan är att ambulanspersonal är låsta vid de larm som de är ute på.

– När vi är på patientkontakt så får vi inte bryta det, även om det handlar om något mindre akut. Sker det ett eventuellt hjärtstopp, en brand eller en skjutning hundra meter bort så får vi inte ens information om det, säger Emil Skoglund.

Fulla akutsjukhus

Läget på akutsjukhusen i huvudstaden, och i flera andra delar av landet, är kritiskt. Det råder brist på personal och vårdplatser. När ambulanspersonal åker ut på larm tvingas de ha det i åtanke. Framför allt när det gäller äldre patienter.

– När geratrikerna är fulla står vi där vid ett vägskäl, att antingen lämna patienten på en akutmottagning i stabsläge där väntetiderna kan vara upp mot ett dygn, eller så lämnar vi patienten kvar i förhoppning att en läkare skriver en remiss till geriatriken. Rör det sig då om en äldre och skör patient så är frågan om att köras till akuten är till patientens bästa, säger Emil Skoglund.

Han säger att ambulans­personalen aldrig vägrar att köra någon till akuten på grund av läget på sjukhusen. Men för äldre, sköra och multisjuka patienter så kan bedömningen göras att det är bättre att stanna hemma, få en remiss av läkare till geriatriken och vänta på första lediga plats där.