– Exakt hur och vad kan jag inte svara på idag då detta är ett arbete vi nu inlett och kommer att arbeta med, skriver hon i ett mejl till Dagens ETC.

Situationen just nu är speciell. Sverige brottas med både inflation och ett ökat säkerhetshot som har fått kostnaderna för Sveriges Radio att dra iväg. Sveriges Radio har enligt Cilla Benkö flera gånger vänt sig till politikerna och vädjat om extrapengar, och det har handlat specifikt om utgifter kopplat till att man har en särskild roll.

– Vi har äskat pengar specifikt för ökade kostnader som är förknippade med Sveriges Radios unika roll inom svensk civil beredskap. Ett försämrat säkerhetsläge i kombination med ny lagstiftning har inneburit kraftigt ökade kostnader de senaste åren. Om vi får täckning för dessa kostnader vi redan haft kan pengar återföras till den publicistiska verksamheten, skriver hon.

Vad drar du för slutsats av att regeringen inte ger SR ökade anslag?

– Det fattas beslut om våra anslag en gång för hela tillståndsperioden vilket i grunden är bra. Då vet vi vad vi har att röra oss med och politiker kan inte gå in och ändra de ekonomiska förutsättningarna. Det innebär dock att vår budget är låst.

Liljestrand: ”Hörnsten i systemet”

Första gången Sveriges Radio lyfte problemet med politiker var i februari 2020, enligt Cilla Benkö. 

I april 2022 äskade man 390 miljoner för resterande tillståndstid, alltså fram till 2025. 

– Äskandet rörde i grunden ökad säkerhet och robusthet inom bland annat distribution, kontribution, grundinfrastruktur, datacenter och it-säkerhet. Vi har också upprepat motsvarande problematik med den nuvarande regeringen under hösten 2022, skriver hon.

Men regeringen vill inte skjuta till några pengar.

Dagens ETC har sökt kulturminister Parisa Liljestrand (M) för en intervju. I en skriftlig kommentar skriver hon att medeltilldelningen är beslutad av riksdagen och ligger fast för hela tillståndsperioden. 

– Det är en hörnsten i finansieringssystemet eftersom det minskar möjligheten för riksdag och regering att detaljstyra verksamheten av kortsiktiga politiska skäl och är därmed ett sätt att stärka public service oberoende.

Lind: ”Det är helt orimligt”

Amanda Lind (MP), tidigare kulturminister och nu ordförande i kulturutskottet, är kritisk till att regeringen hittills inte gett besked att man skjuter till pengar trots att den ekonomiska krisen till viss del beror på säkerhetsläget.

– Det stämmer att vi har fleråriga sändningstillstånd som är kopplade till en fast budget med en mindre årlig uppräkning. Där ska inte politiken vara inne och göra ändringar, det handlar om att skapa armlängds avstånd. Men här gäller det inte bara det ekonomiska läget i stort, utan även beredskapsuppdraget, där SR och SVT har ett särskilt uppdrag som krävt stora investeringar i skydd, ny teknik och distribution som gör att budgeten inte räcker till, säger hon.

Både SVT och SR har gjort särskilda äskanden till regeringen via MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för kostnader som rör säkerheten, säger hon.

– Public service är en bärande del av vår civila beredskap. Det är helt orimligt att det skärpta säkerhetsläget gör att man tvingas spara in på andra delar av verksamheten, säger Amanda Lind.

Behovet av mer journalistik

En parlamentarisk utredning pågår just nu, som ska lämna förslag på hur det kommande sändningstillståndet för perioden 2026-2033 ska utformas. ”De kommer givetvis att titta på finansieringsfrågan för hela public service-verksamheten”, skriver kulturministern.

Amanda Lind är orolig för framtida finansiering, inte bara på grund av inflationen och säkerhetsläget.

– Vi vet också att det finns partier som pratar om en nedbantning av public service, säger hon.

Både SD och KD har varit tydliga med att man vill krympa public service. Har det spelat in här tro du?

– Nu har regeringen inte presenterat sin budget så vi vet inte om man kommer att tillgodose det särskilda beredskapsäskandet som public service önskar. Jag förutsätter att alla partier är måna om att beredskapsuppdraget uppfylls. Men vi vet att det är partier som gärna vill banta public service och från MP:s håll har vi varnat länge för att det finns ett sådant hot, säger hon.

Säkerhetsläget har samtidigt fått regeringen och myndigheter att uppmana människor att vara vaksamma för desinformation. I det läget är public service och journalistikens roll särskilt viktig, påpekar Amanda Lind.

– I det här läget behöver vi mer granskande journalistik. Därför är min uppmaning till regeringen att se över public service möjlighet att sköta sitt beredskapsuppdrag utan att det går ut över programverksamheten. Men också att under kommande sändningsperiod ta höjd för en situation med stora kostnadsökningar. Här har public service-kommittén, som nu arbetar för fullt, ett viktigt ansvar.

Kommer få sämre förutsättningar

Cilla Benkö menar att SR kommer att klara uppdraget som oberoende nyhetskälla även om journalister sägs upp, men: 

– Om vi blir färre journalister så innebär det såklart sämre förutsättningar att skapa en mångfald inom nyhetsrapporteringen och det kan påverka vår förmåga att vara på plats och sända där det händer, när det händer. Vi får dock inte släppa på vikten av att alltid kontrollera fakta.