Eftersom den befintliga marken inte räcker till ska det byggas en konstgjord halvö nedanför Järntorget. Enligt Rune Arnesen, stadsutvecklingschef på Älvstranden utveckling, är det här en lösning som har använts i Göteborg i alla tider. Lundbyvass brukade vara ett stort våtmarksområde och stadsdelar som Frihamnen och delar av Lindholmen är konstruerade.
– Det här sättet att bygga ut staden är egentligen en gammal idé. Halvön på Masthuggskajen är liten jämfört med vad man gjort tidigare. Det nya är att man bygger stora höga hus på en utbyggnad i älven, säger Rune Arnesen.
Att bygga i älven medför en hel del tekniska utmaningar. Halvön ska bäras upp av långa pålar. De kan inte fästas i den lutande berggrunden utan måste hållas på plats av den leriga älvbottnen. Att arbeta i vatten kräver annan teknisk utrusning och det kan vara bökigt att jobba från pråmar. Dessutom måste halvön vara robust nog att klara att bli påkörd av en båt.
– Just här gör älven en ganska kraftig sväng. Konstruktionen måste klara att en lastad båt åker rakt på land. Då kan inte alla husen bara kollapsa, säger Rune Arnesen.
Utöver de tekniska svårigheterna så är också juridiken snårigare när det kommer till att bygga i älven. Det ställs särskilda miljökrav och enligt Rune Arnesen kan det vara en lång och kostsam process. I september fick dock den 18 000 kvadratmeter stora halvön alla tillstånd som krävs.
Lärdomar från andra sidan
De senaste decennierna har fokus legat på att bygga ut den norra älvstranden med stora projekt i bland annat Sannegårdshamnen och Eriksberg. Nu är det alltså den södra sidans tur att få fler lägenheter och kontor intill vattnet. Rune Arnesen säger att det finns några saker de tar med sig från det tidigare arbetet, men att Masthuggskajen har helt andra förutsättningar.
– På den tiden var varvsområdena på den norra älvstranden ingen plats som göteborgarna kunde tänka sig att bo på. Därför var man tvungen att få folk att förstå att det var fint. På Masthuggskajen handlar det mer om att vidareutveckla områden som redan är attraktiva, som Linné och Långgatorna, säger han.
Längs med den norra älvstranden finns också stora problem med förorenade bottnar. Varvsverksamheten har gjort att det finns extrema halter av det giftiga ämnet tributyltenn. Även koppar, bly och kolväten finns lagrade i bottensedimentet. På den södra sidan har det inte varit lika mycket industriverksamhet så byggandet av den nya halvön kräver inga stora saneringsarbeten i vattnet.
Fler områden kan byggas ut
Planen är att börja bygga halvön år 2021. När den är färdig kommer den sträcka sig hundra meter ut i älven – hela vägen till farleden. Siluetten för den södra älvstranden kommer att se annorlunda ut och mer förändringar är att vänta, enligt Rune Arnesen. Det finns redan planer på att bygga ut Skeppsbron uppemot 30 meter och konstruera en ny pir likt den vid Stenpiren. Nästa utbyggnadsetapp kan bli där Danmarksterminalen ligger idag, om Stena flyttar sin terminal längre ut mot havet.
– Vi kommer ta mycket mer av älven i bruk framöver, säger Rune Arnesen.