– Jag skulle logga in för att föra över pengar från mitt sparkonto när jag ser den här insättningen. Jag kände att det här är ju skumt, och jag blir lite rädd. Det var söndag natt så jag tänkte att jag ringer banken nästa morgon.

När Alvaro Castellanos loggar in på sin bank morgonen därpå ser han att pengarna försvunnit igen, att de är överförda till ett annat konto.

– Jag ringde banken och berättade vad som hänt, då säger de att ”jamen du har tagit ett lån hos oss”. Jag säger att nej det har jag absolut inte gjort. För det första är jag 19 år gammal, för det andra har jag en inkomst på knappt 33 000 det året, jag borde inte ens kunna ta ett lån.

Livrädd för Kronofogden

Bankens förklaring är att det i så fall är någon annan som har har tagits ett lån i hans namn. De råder honom att ringa polisen. Alvaro själv tänker på den där notisen om hans bank-ID och inser att han måste ha blivit kapad. Hur det kan ha gått till har han fortfarande ingen aning om. Men insikten ledde till en polisanmälan och till en flera år lång kamp för att bli av med lånet.  

– Jag pratade med banken mängder av gånger för att försöka få hjälp med vad jag skulle göra. Jag var student, gick i gymnasiet, jag hade inte råd att ha ett sånt stort lån. Det kändes väldigt olustigt, säger Alvaro.

Men enligt Nordea fanns ingen annan lösning än att börja betala av lånet.  

– Jag var livrädd för att det skulle gå till Kronofogden och att det skulle ställa till det för mig, så jag gjorde som de sa.

Alvaro försökte hitta ett sätt att ta sig ur det hela. Förutom samtal med banken pratade han med polisen, han ringde Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Kronofogden, och fick till slut veta att det fanns en möjlighet för honom att ta Nordea inför rätta.  

– Jag fick tipset att jag kunde lägga en ansökan om betalningsföreläggande via Kronofogden. Och att jag kunde ta det vidare till domstol om de ändå inte betalade, säger Alvaro.

Gärningspersonen hittades

Efter flera månader skickade Kronofogden föreläggandet. Men Nordea motsatte sig det. Alvaro diskuterade med sin flickvän om han skulle våga ta det vidare till rätten. Och han rådgjorde med en jurist. Han hade då också fått veta att polisen faktiskt hittat personen som förmodligen kapat hans ID. Men det innebar ändå inte att han blev av med lånet.

– De hade tagit personen, men han hade blivit dömd för ett annat brott och hade skulder hos Kronofogden, och saknade betalningsförmåga, så då var det ändå jag som skulle betala lånet.

Det fanns ju en risk att jag skulle förlora och då ha kvar lånet och dessutom behöva stå för rättegångskostnaderna

Men att det faktiskt fanns en annan person som ansågs skyldig bidrog till att juristen trodde att Alvaro hade goda chanser att vinna. Och till att han vågade ta ärendet vidare. Någon advokat hade han inte råd med, utan han drev ärendet själv tillsammans med sin sambo.

– Det fanns ju en risk att jag skulle förlora och då ha kvar lånet och dessutom behöva stå för rättegångskostnaderna. Men jag kände att jag ändå måste försöka.

Och efter fyra och ett halv år kom beskedet som Alvaro väntat på – någon rättegång behövdes inte, Nordea gick med på en förlikning och lånet skrevs av. Alvaro fick dessutom tillbaka ungefär hälften av de pengar han betalat av. 

– Jag blev överlycklig. Även om jag inte fick hela summan fick jag en del och jag blev av med lånet, det var det viktigaste för mig. Jag kände mig äntligen fri. Det var den känslan jag hade.