– Diskussionen om huruvida antisemitismen ökar eller minskar i Sverige är komplicerad, och den kan röra sig parallellt i olika riktningar beroende på vad det är för typ av uttrycksformer och aspekter vi tittar på, säger Henrik Bachner.
Han är doktor i idéhistoria med inriktning på studier om antisemitism, samt författare till flera böcker och rapporter i ämnet. I sin senaste rapport från juni undersökte Henrik Bachner attityder och föreställningar om judar, där 3 500 svenskar fick svara på frågor som jämfördes med en liknande studie från 2005.
– Vi kan konstatera att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar har minskat. Det handlar om föreställningar om judars maktkonspirationer och så vidare, och så kallad Förintelse-elaterad antisemitism. Utbredningen av sådana föreställningar minskar i befolkningen.
Var tredje själv utsatt
Samtidigt, enligt en EU-rapport från 2018, anser nio av tio svenska judar att antisemitismen hade ökat de senaste fem åren. En tredjedel svarar att de själva utsatts för antisemitiska trakasserier de senaste tolv månaderna och nästan hälften svarar att de är oroliga för att närstående skulle utsättas.
– I vår undersökning kan vi konstatera att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar har minskat. Det handlar om konspiratoriskt färgade föreställningar om judisk makt, och så kallad Förintelse-relaterad antisemitism. Utbredningen av sådana föreställningar har minskat i befolkningen.
I samma undersökning svarade var tredje att de undviker att bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna i offentligheten.
– Det är naturligtivs oerhört allvarligt. Och en stark begränsning av människors frihet. När man upplever otrygghet på det sättet.
Men det är en förenklad bild att hävda att antisemitismen endast förekommer i extrema miljöer, menar Henrik Bachner.
– Resultaten från vår undersökning visar att antisemitiska attityder och föreställningar det är en förenklad bild att hävda att antisemitismen endast kommer från extrema miljöer, menar Henrik Bachner.
– När vi gör undersökningar så ser vi att antisemitiska attityder och föreställningar finns också i den så kallade mittfåran, det är inte bara ett problem i ytterkanter. Det är viktigt att påpeka. Men vi ser att antisemitismen är mer utbredd i grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Det är inte så överraskande, ett mönster vi ser i andra europeiska länder, att antisemitismen är ofta starkast inom den höger-nationalistiska sfären. Men också i sammanhang som har att göra med Israel-Palestina-konflikten, som är en sorts trigger för antisemitismen i Västeuropa. Vi ser den också i islamistiska miljöer, i olika högerradikala och högernationalistiska miljöer. Och i så kallade konspirasistiska miljöer och sammanhang på nätet.
Konspirationer ger näring
Den snabba spridningen av myter, propaganda och fake news på nätet idag är en bidragande och allvarlig faktor bakom de ökande konspirationsteorierna som ger näring åt antisemitismen.
– Vi befinner oss i situation med grundläggande snabba samhällsförändringar, med en rad olika konflikter och kriser i världen. Genom konspirationsteorier presenteras enkla och svartvita förklaringar på problemen, och när det gäller antisemitiska uppfattningar så används etablerade föreställningar som förklarar komplexa skeenden men också pekar ut en ”bekant fiende” som orsak till detta, säger Henrik Bachner och avslutar:
– Här är det ju viktigt att förstå hur antisemitism fungerar, att den har specifika drag som inte riktigt liknar andra former av rasism. Antisemitism kan likna rasism på flera olika sätt, men den har också särdrag som är just desinformation som en form av världsförklaring. Att genom antisemitism så kan man förklara allt som har skett historiskt och allt som sker i världen idag. Den inrymmer en central föreställning om en sorts enorm och mystisk makt, av det skälet kan vi också se att antisemitism kan uttryckas som en sorts föregiven maktkritik och ge sken av att sparka uppåt. Det gör också att den blir svårare att identifiera och förstå i vissa sammanhang. Det här kan handla om kritik som riktar sig mot kapitalismen, eller mot coronastrategier, som inte explicit pratar om eller utpekar judar. Man använder kodord eller antydningar och lindar in i formuleringar om globalister och eliter som styr och manipulerar. Just i den formen är antisemitismen oerhört farlig, inte bara för judar utan för demokratiska samhällen generellt.