Allt vanligare att betala för vattnet – slår hårt mot trångbodda flerbarnsfamiljer
Mohamed Hagi Farah är pensionär, och har fått en hyresökning från 9 597 kronor, till 12 367 mellan januari och april 2024.
Bild: Zanna Nordqvist
Dagens ETC
Allt fler i Sverige får stå för sin egen vattenförbrukning, något som slår olika mot hushållen. För ett år sedan började bostadsbolaget Victoriahem att ta betalt för vattnet i Stockholmsförorten Rinkeby, där många redan är trångbodda.
– Det var en chock för mig, säger Mohamed Hagi Farah.
I ett brev som dimper ner i denna reporters brevlåda i mitten av februari, informerar bostadsrättsföreningens styrelse att respektive hushåll kommer att stå för sin egen förbrukning av vattnet. Troligen är jag och de andra singelhushållen de största vinnarna som får en billigare bostadskostnad. Men för ett 20-tal hushåll, sannolikt flerbarnsfamiljer, kommer det här innebära högre bostadskostnader i en allt mer knaper ekonomi.
Victoriahem införde individuell debitering av vatten för hyresgästerna i Rinkeby för ett år sen.
Bild:
Zanna Nordqvist
Vårt bostadsområde i södra Stockholm är inte först ut med individuell mätning och debitering av vatten (IMD), som det kallas. På andra sidan stan, i stadsdelen Rinkeby, har drygt ett år passerat sedan hyresgäster hos Victoriahem fick det.
– I januari 2024 betalade jag 9 597 kronor för min trerummare. Då ingick vatten. I februari 2024 fick jag betala 11 060 kronor. Det var en ökning på 1 463 kronor, motsvarande 15 procent, säger Rinkebybon Mohamed Hagi Farah.
– Det var en chock för mig. Nästan 1 000 kronor var för vattnet.
Mohamed Hagi Farah är pensionär men fortsätter att engagera sig i frågor som rör hans stadsdel. Vi sitter en trappa ner i Folkets hus i Rinkeby centrum och går igenom hans hyresavier. I februari 2024 ökade hyrorna här med fem procent. Samtidigt började Victoriahem även ta betalt för vattnet.
I hyran ingår en kvot. Förbrukar hyresgästerna mindre vatten än vad kvoten anger, får de tillbaka pengar. I praktiken blir det svårt att hålla sig under kvoten för många hushåll i Rinkeby, då familjerna här ofta är stora och trångbodda.
”Ingen pratar om detta”
Mohamed Hagi Farah bor med sin fru och tre av deras barn, som studerar. I april 2024 fick de betala 12 367 kronor till hyresvärden.
– Det finns familjer som har det värre än mig, familjer med ensamstående mammor, säger han.
Barnfamiljer är de som drabbas mest.
– Barnfamiljer är de som drabbas mest. Elpriset har ökat, matpriserna har ökat och hyrorna höjs med fem procent åt gången. Nu betalar vi även för vatten. Men ingen pratar om detta.
Mohamed Hagi Farah ifrågasätter varför Victoriahem inför IMD i 70-talshus. Enligt de EU-krav som finns, omfattas bara nybyggnationer och en del ombyggnationer. Själv tror han att det beror på att bostadsbolaget vet att det finns pengar att tjäna.
– De vet att flera av oss bor trångt och därför konsumerar mer vatten.
Kritik mot Hyresgästföreningen
Han är också kritisk mot att Hyresgästföreningen gått med på det och har börjat engagera sig i Ort till ort, en organisation som sedan tio år tillbaka kämpar mot bland annat vräkningar, hyreshöjningar och privatiseringar i bostadsmarknaden.
– Nu är det tid för att ta till strid, inte att förhandla, säger Mohamed Hagi Farah.
Nu får Mohamed Hagi Farah betala en eller ett par tusenlappar extra i månaden för vattnet.
Bild:
Zanna Nordqvist
Omkring 14 000 av Victoriahems 40 000 lägenheter har i dag IMD och bostadsbolaget håller på att införa det på fler ställen. Näst på tur att få det är hyresgäster i bland annat Alby, Vårby, Visättra, Ronna, Jordbro och Brandbergen. Gemensamt för dessa områden är att de räknas som socioekonomiskt utsatta.
Vi nyttjar ofta provperioder för att ge våra hyresgäster möjlighet att överblicka och anpassa sin förbrukning.
”Detta är något som införs i dialog med Hyresgästföreningen, men vår utgångspunkt är att IMD är ett bra och rättvist system för att säkra ansvarsfull användning av vårt gemensamma dricksvatten”, skriver Jonatan Öhman, kommunikationschef på Victoriahem, i ett mejl till Dagens ETC.
”Vi nyttjar ofta provperioder för att ge våra hyresgäster möjlighet att överblicka och anpassa sin förbrukning”, fortsätter han.
Orsakerna till införandet är enligt honom hållbarhet och att systemet är rättvist.
”I Järva (där Rinkeby ligger) har vi betydlig högre kvoter än vad Boverket rekommenderar utifrån faktisk förbrukning i området”, avslutar Jonatan Öhman.
Victoriahem inte ensamma
Såväl andra hyresvärdar som bostadsrättsföreningar inför IMD i högre utsträckning.
– Det blir vanligare och vanligare, särskilt i fastigheter som är byggda de senaste åren. Men det är också vanligare att äldre fastigheter kikar på möjligheten att implementera individuell mätning på framför allt el och varmvatten, säger Johan Lundin, nationell chef för fastighetsservice på Sveriges bostadsrättscentrum (SBC).
Johan Lundin, nationell chef för fastighetsservice på Sveriges bostadsrättscentrum (SBC).
Bild:
SBC
Bostadsrättsföreningar är främst intresserade av att mäta varmvattnet, som kostar mest, berättar han. Han förklarar att en mängd faktorer spelar in. När priserna för fjärrvärmen skenar, gör även kostnaderna för uppvärmningen det. Därtill finns ett hållbarhetsperspektiv, där ett medvetandegörande av vattenförbrukningen leder till att folk blir mer sparsamma.
Den som förbrukar mycket ska också betala mycket.
– Sedan tänker många föreningar ur ett rättviseperspektiv. Den som förbrukar mycket ska också betala mycket.
SBC märker att medelstora och stora bostadsrättsföreningar är snabbare med att införa IMD och att det är vanligare i storstäderna. Varken SBC eller Hyresgästföreningen ser några större geografiska skillnader än så, till exempel att socioekonomiskt utsatta områden skulle sticka ut. Men det kan finnas en förklaring till varför det framstår så.
Carl-Johan Bergström, nationell förhandlingschef på Hyresgästföreningen, påpekar att hyresvärdarna behöver följa upp att systemen mäter vattnet korrekt.
Bild:
Filippa Ländin
– Man börjar inte med att införa IMD i en fastighet som har 30 lägenheter utan med stora fastigheter och då blir det den här typen av miljonprogramsområden. Men jag har ingen bild av att det bara är där som IMD införs, säger Carl-Johan Bergström, nationell förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
Individuell debitering av vatten har funnits i Sverige sedan flera år tillbaka, men blir vanligare i och med EU:s lagstiftning, berättar han.
Alla är inte missnöjda
På vägen hem från Rinkeby centrum och genom bostadsområdena, hälsar unga som gamla på Mohamed Hagi Farah och utbyter några ord. Han tycker det är sorgligt att många i området, som klarat sig utan försörjningsstöd, nu börjar få det allt svårare att försörja sig själva.
”Vad ska man göra?” undrar Zijad ”Hassan” Sirbic. ”Vi måste dricka vatten, duscha och spola toaletten som alla andra.”
Bild:
Zanna Nordqvist
Zijad ”Hassan” Sirbic stannar till och pratar en stund. Han har också reagerat på de skenande priserna i samhället och berättar att han och hans fru nuförtiden får betala omkring en tusenlapp mer i månaden för vattnet.
Det är konstigt att vattnet ska kosta.
– Det är konstigt att vattnet ska kosta. Kolla hur mycket vatten det finns i Sverige, säger han.
Men alla är inte missnöjda. Jonalyn Lundholm bor med man och två barn i en stor trerumslägenhet. Till hennes förvåning skulle det visa sig att kostnaden för deras egen förbrukning av vattnet inte skilde sig så mycket från vad det kostade när det ingick i hyran.
– Jag påverkas inte så mycket egentligen. Ibland får jag tillbaka kanske 200 kronor och ibland får jag betala 100 spänn.
Jonalyn Lundholm berättar att vattendebiteringen inte påverkat hennes familj påtagligt. Ibland får de tillbaka och ibland får de betala lite mer. ”Vi använder vattnet som vi gjorde tidigare”, säger hon.
Bild:
Zanna Nordqvist
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.