– Det var en puckel kring 2012-2015 men nu har det minskat. Flera har återvänt till sina hem och många stannar hemma med sina barn under längre perioder än tidigare, säger Ulrika Falk, verksamhetsansvarig för arbetet med utsatta EU-medborgare på Räddningsmissionen.
Ökad materiell standard
En av orsakerna till att fler har möjlighet att stanna hemma är enligt henne en viss ökad materiell standard.
– De kanske har betalat av sina skulder och byggt klart sina hus någorlunda. Alla pengar som samlas in gör skillnad.
En annan orsak till det minskade antalet EU-medborgare i Göteborg tros vara att situationen på gatorna blivit svårare.
– Att leva på gatan under lång tid tär på kroppen. Många har valt att åka till andra länder där det är lättare att få jobb, som till exempel England och Tyskland. Här i Sverige är det höga trösklar för att komma in på arbetsmarknaden, säger Ulrika Falk.
”Relativt många har fått jobb”
Men trots de höga trösklarna är det ändå en del av EU-migranterna som etablerat sig på arbetsmarknaden i Göteborg.
– Det är relativt många som fått jobb. Under de senaste åren har 15–20 personer fått anställning, främst inom service- och byggsektorn, säger Ulrika Falk.
Hon poängterar att de EU-medborgare som väljer att komma hit ofta är väldigt resursstarka personer och att de insatser som gjorts för att förbättra deras situation har haft god effekt. Som exempel nämner hon den öppna förskola som Räddningsmissionen bedriver sedan 2013.
– De barn som kom dit när den startade hade inte kontakt med BVC och hade aldrig gått i skolan. Men nu är alla inne i systemet och går i skolan, antingen här eller i sitt hemland.
Göteborgs stad gör tillsammans med frivilliga aktörer en rad olika insatser riktade till utsatta EU-medborgare.
– Jämfört med många andra kommuner har Göteborg en högre ambitionsnivå. Bland annat görs mycket utifrån barnperspektivet, säger Ulrika Falk.
I Betlehemskyrkan driver Göteborgs räddningsmission ett familjecenter som riktar sig till de familjer som befinner sig utanför välfärdssystemet. Bland annat erbjuds stöd och hjälp i kontakt med skola och sjukvård samt juridisk rådgivning och stöd i kontakt med myndigheter. Möjlighet till dusch, tvätt och utdelning av kaffe och smörgåsar finns också inom verksamheten, som till viss del finansieras av Social resursförvaltning.
Livet på gatorna svårare
Ion Stan arbetar som fältassistent på Göteborgs räddningsmission. Han är mycket ute på gatorna och pratar med utsatta EU-medborgare. Han hjälper även de som vill skriva CV och söka jobb. Ion Stan har, precis som Ulrika Falk, märkt att livet på gatorna blivit svårare.
– För två år sedan var det en helt annan situation, men nu har det blivit sämre. De jag har pratat med säger att de inte får lika mycket hjälp som tidigare. De säger hela tiden att de inte har några pengar.
Kollegan Martin Königson håller med:
– Det vi hör är att de får svårare att få ihop pengar till sitt uppehälle. Jag tror det finns olika faktorer till varför folk är mindre benägna att ge dem pengar, men det kontantlösa samhället kan vara en orsak. En annan kan vara att det blivit ett mer polariserat klimat.
Politiska utspel påverkar
Ulrika Falk tror att politiska utspel och medias rapportering av EU-migranternas situation kan ha en stor inverkan på folks benägenhet att skänka pengar.
– Först fick folk en chock, men när de ser att situationen inte har lösts leder det till en uppgivenhet. Många vill ha en enkel lösning, men det vi ser i gatumiljön i dag är konsekvenser av 800 år av förtryck och förföljelse. Och det är väldigt sällan det rör sig om organiserad kriminalitet.
I Betlehemskyrkan är även pastorn Per Duregård anställd för att arbeta socialt, bland annat med utsatta EU-medborgare. Han är stolt över det samarbete som görs mellan kyrkan och de idéburna organisationerna.
– Vi har lagt ner mycket tid för att hitta en fungerande modell där olika kunskaper och uppdrag kan mötas. Men det är en skam för samhället att matutdelning behövs. Vi skulle vilja bidra med mer utifrån romernas situation.
Elina Bratt Lejrin
