– Jag trodde inte att det skulle bli färdigt så här snabbt, säger Maria Stellas som står på en balkong och tittar på tillsammans med sin sambo Björn Boring och Rolf Gullbert. 

Det var Björn Boring som började titta på möjligheten för bostadsrättsföreningen att producera egen el. På årsmötet i maj röstade 18 av 19 för investeringen. 

– Det blir ingen hyreshöjning, tvärtom tror vi att det kommer gå med vinst. Men jag tror att folk verkligen är medvetna och vill kunna göra en insats för miljön, säger Björn Boring som är ordförande i föreningen. 

Klimatvänliga investeringar har också lönat sig förut. 

– Vi har också fjärrvärme – det har vi också tjänat på, säger föreningens kassör Rolf Gullbert.

Kraftig ökning av solcellsstödet

Att få bygglov för solpanelerna tog nästan två månader, men det berodde också på att det vara sommar och semestrar. När ETC Göteborg besöker huset har Björn Boring och Rolf Gullbert just varit på banken och skrivit på pappren för lånet. Panelerna och installationen kostar
400 000 kronor och föreningen kan få 120 000 kronor av staten som subventionerar 20 procent för privatpersoner och 30 procent för företag.

– Resten har vi betalt av på max tio år. Sedan har vi gratis el, säger Björn Boring.

I regeringens budgetförslag för nästa år föreslås en kraftig ökning av solcellsstödet. I år har energimyndigheten fördelat ungefär 50 miljoner till landets länsstyrelser. Om förslaget går igenom blir den siffran 225 miljoner nästa år och 390 miljoner årligen under tre år.

På länsstyrelsen i Västra Götaland väntar man också på att uppdraget att fördela pengarna förlängs efter 2016, vilket krävs om regeringens förslag går igenom. Solcellshandläggare Tilda Persson välkomnar att regeringen också vill avsätta pengar ända till 2019.

– De här veckorna sedan regeringen pratade om ”klimatklivet” så har folk varit väldigt nyfikna och hört av sig. Det är ett konstant intresse och kommer hela tiden nya ansökningar men de senaste veckorna har det varit mer både från privatpersoner och till exempel jordbruksföretag, säger Tilda Persson.

”Ett krångligt system i Sverige”

Företag får inte påbörja installation innan medel söks, privatpersoner måste söka senast sex månader efter byggstart.

Väntetiden på besked kan bli lång då kön betas av i den takt som det finns pengar. 

Bostadsrättsföreningen Berget kommer att få 20 000 kilowattimmar per år från sina 80 celler. Det kommer att täcka strömförbrukningen i gemensamma utrymmen som tvättstuga och trappuppgångar. 

 – Det räcker tyvärr inte till hushållselen. Vi kanske kan fråga om vi får ta grannens tak, de använder det ju ändå inte till något, säger Maria Stellas och skrattar.

Den el som blir över sommartid skickas ut på elnätet och säljs medan de måste köpa el vintertid. 

– Det är ett krångligt system i Sverige. Det borde vara så att vi hade det till godo som vi producerat för mycket och sedan kvittade med det vi behöver köpa. Så gör man i andra länder, säger Björn Boring som ändå väldigt nöjd med investeringen och hoppas att andra hus i området ska ta efter deras exempel. 

Maria Stellas konstaterar att föreningen inte haft någon miljöinriktad profil, men att nästan alla ändå varit positiva.

– Vi är bara en vanlig spretig förening, det är inte ett homogent gäng med en gemensam idé här. Det kan vara inspirerande för andra föreningar – att det inte behövde något speciellt tänk för att vilja göra det här, säger hon.