Allt fler utsätts för buller i Göteborg

Trafiken ökar

Orsakerna är både att staden får fler invånare och att trafiken ökar. Det är främst vägtrafiken som står för bullret. Några av stadens bullrigaste platser finns kring de stora trafikmoten vid Järnbrott, Kungsten och Olskroken. Även kvarteren kring Marklandsgatan och Centralstationen har höga bullernivåer. Förutom vägtrafiken kommer oljuden från tågen, spårvagnarna, flygen och industrierna.

Människor är olika känsliga för buller så konsekvenserna av att bo nära en trafikerad bilväg eller en bullrig järnväg skiljer sig åt. Det beror också på hur starkt bullret är och om det är förutsägbart eller inte. Några vanliga reaktioner på buller är stress och sömnsvårigheter. Det kan även leda till högt blodtryck och åderförfettning. Buller kan också påverka barns utveckling, minne och läsförmåga på ett negativt sätt.

– Om man exponeras för buller under en lång tid så påverkar det hälsan, säger Belma Krslak som är miljöutredare på kommunens miljöförvaltning.

Miljöförvaltningens beräkningar visar att omkring 1 200 friska levnadsår går förlorade i Göteborg varje år på grund av bullret från vägtrafiken. Kostnaden för samhället beräknas till över en miljard årligen eftersom de negativa hälsoeffekterna leder till sjukhusvistelser och arbetsfrånvaro.

Ny åtgärdsplan

Sedan årsskiftet har kommunen en ny åtgärdsplan mot buller. I första hand handlar det om att minska eller ta bort källorna till bullret. Andra alternativ är att dämpa bullret vid källan och att skärma av människor från de ljudliga miljöerna. Ett av projekten i åtgärdsplanen är att bullerskydda några förskolor och grundskolor som exponeras för trafikljud.

– Sedan har vi till exempel projektet Electricity där staden samverkar med forskarvärlden och den privata sektorn för att utveckla eldrivna fordon. Tack vare den plattformen har vi eldrivna bussar och det påverkar ljudmiljön till det bättre, säger Belma Krslak.

Byggbolagen har blivit bättre

Hon säger också att byggbolagen blivit bättre på att tänka på bullret när de bygger nya bostäder i trafikerade områden. Det kan vara åtgärder som att bygga ljuddämpade innergårdar och att inte bygga sovrummen ut mot vägen. För att färre göteborgare ska utsättas för skadliga bullernivåer måste fler dra sitt strå till stacken.

– Staden har en begränsad rådighet vad vi kan göra. Allmänheten och den privata sektorn måste också hjälpa till. Vi har till exempel pratat mycket om tysta däck. De alstrar mindre buller och kostar ungefär lika mycket som standarddäck men vi kan ju inte bestämma att alla bilägare ska köra med sådana, säger Belma Krslak.