Microsoft väckte uppmärksamhet med en presentation på företagets mässa i Seattle förra året: en video från en byggarbetsplats där ett mönsterigenkänningsprogram automatiskt identifierar vilka personerna i bild är liksom verktyg och andra objekt. Om någon kommer in på arbetsplatsen som inte ska vara där, eller om någon hanterar en maskin hen saknar behörighet för, skickas ett varningsmeddelande till chefen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Microsoft presenterar systemet som ett sätt att förebygga olyckor, och har valt att visa det i aktion på en riskabel arbetplats. Popular Mechanics krönikör kommenterar att hon lika gärna kan föreställa sig det på ett kontor där det helt enkelt skulle ta ifrån anställda det lilla oberoende de haft i ett mördande tråkigt rutinarbete.
Ett nytt patent från Amazon söker samma totala kontroll med andra medel. Patentet beskriver två armband som registrerar lagerarbetarens rörelser exakt – och de vibrerar om de avviker från ”det rätta” mönstret.
Arbetare på Amazons lager i Staffordshire kissar i flaskor för att de inte har tid att gå på toaletten, avslöjade en undercover-undersökning av journalisten James Bloodworth som kom ut tidigare i år. En undersökning av arbetsrättsorganisationen Organise fann att 55 procent av de tillfrågade upplevde mentala hälsoproblem på grund av arbetet hos Amazon.
Övervakad – hela tiden
Ambitionen att kontrollera arbetare ned till minsta rörelse är i sig inte ny. På 50- och 60-talen var ”tidsstudier” en av sin tids stora managementtrender, när kontrollanter med stoppur registrerade varje arbetsmoment, särskilt längs löpande band.
Men tidsstudiemännen blev avskydda och olika trick utvecklades för att vilseleda dem när de gjorde besök i fabriken.
I dag ställer den nya tekniken en virtuell tidsstudieman bakom axeln på alla anställda – hela tiden.
– De mest avancerade teknikerna har inte kommit till Sverige än, konstaterar Calle Rosengren, biträdande professor på Centret för Designstudier vid Lunds Universitet, som forskar kring övervakning i arbetslivet.
– Något som redan hänt är dock att övervakning spridits till fler grupper, som tidigare inte varit så kontrollerade: hemtjänstpersonal, städare, väktare, lastbilschaufförer etcetera. Det i sin tur leder ofta till att att arbetet börjar behandlas mer och mer som något uppdelbart och mätbart, även för uppgifter där det kanske inte passar så bra, fortsätter han.
Kontor var de första arbetsplatser där datoriserad övervakning slog igenom (samtidigt som datoriseringen och Internet även kraftigt ökade kontorsarbetares möjligheter att ägna tiden åt annat än arbete). Att ha en dator som huvudsakligt arbetsredskap innebär per automatik att det mesta du gör registreras. Att exempelvis kolla anställdas surfhistorik och mail är numera rutin inom många företag.
På kontoret är utmaningen – sett från ledningens perspektiv – inte så mycket hur de ska se vad de anställda gör, som att lösa övervakningens klassiska dilemma: ju mer uppgifter man samlar in desto mer arbete kräver det att gå igenom dem.
Sedan tidigare finns program som exempelvis söker igenom anställdas mail efter nyckelord som tyder på att de letar efter ett annat jobb. Nästa steg levererar exempelvis konsultfirman Crossover, vars program Worksmart tar skärmdumpar var tionde minut och analyserar exakta nedslag på tangentbordet för att – påstår de – identifiera mönster som avslöjar oengagerade och slappande tjänstemän.
– Ett stort problem för kontorsanställda är att det ofta är oklart exakt vad i deras datorhistorik arbetsgivaren kontrollerar och varför – och det är något som skiljer den elektroniska övervakningen från vad som funnits i tidigare epoker, säger Calle Rosengren.
Mäta känslor?
Vad är då nästa steg? Det skulle kunna vara att gå från att registrera fysiska rörelser till att mäta tankar och känslor. Företaget Steelcase, som sedan tidigare säljer kontorsmöbler med sensorer som bland annat registrerar när användaren sätter sig och reser sig, har gjort tester med program som ska tolka anställdas ansiktsuttryck för att upptäcka exempelvis stress.
I Kina – där få lagar sätter gränser – har militären i samarbete med utvalda företag enligt Business Insider sedan ett par år tillbaka placerat sensorer i kepsar eller hjälmar som mäter hjärnaktiviteten. Mätningen tolkas sedan av en artificiell intelligens som letar efter tecken på stress, nervositet, utmattning eller aggression och kan bland annat resultera i att ”en anställd kan bli tillsagd att ta en dag ledigt eller flytta till en mindre kritisk arbetsstation”, säger Jin Jia, en neurologiprofessor inblandad i programmet, till Business Insider.
Frågan är hur vi påverkas av en mer sofistikerad övervakning.
– Det finns ganska lite forskning om hur vi påverkas, konstaterar Calle Rosengren. I våran egen undersökning såg vi att det bara är runt en av fem som säger sig vara oroliga för att chefen kan se deras surfvanor. Samtidigt medger över hälften att de tänker sig för vad de lägger ut på sociala medier för att arbetsgivaren kan se det. Man kan tolka detta som att människor inte riktigt vill erkänna för sig själva att de stressas av att vara övervakade, eftersom de ändå inte kan undvika det.
Och om vi blir stressade, kan chefen i framtiden se det också.
