Allt fler lever som papperslösa i Sverige

– En del har ingen som stöttar dem och tvingas leva extremt torftigt eller till och med ägna sig åt kriminalitet för att överleva, säger Emma Rydén från organisationen Vi står inte ut.

När hon började hjälpa asylsökande för två år sedan handlade engagemanget om positiva integrationsinsatser.

– Nu ägnar jag mig mest åt att hjälpa och stötta gömda. Många mår väldigt dåligt. Jag får ofta samtal från förtvivlade människor mitt i natten, det finns till och med de som tar livet av sig, säger Emma Rydén.

Lång asylprocess

Hannah Davidsson är presskommunikatör vid Migrationsverket.

– På Migrationsverket arbetar vi med självmant återvändande. Om personen inte vill lämna landet frivilligt lämnar vi över ärendet till polisen, säger hon.

Under detta och förra året överlämnades 12 020 ärenden om avvikna personer till polisen. Av dem är drygt 2 600 barn. Varken Migrationsverket eller polisen vet vart personerna har tagit vägen.

– En del har säkert lämnat landet, sedan kan det finnas papperslösa som aldrig registrerat sig hos myndigheterna också, säger Marita Bengtsson, gruppchef på polisens -gränssektion i region väst.

Polisen träffar på allt fler som inte har legaliserat sin vistelse i landet.

– Många har hunnit vara här i två år innan de får sina beslut. Man kan ana att allt fler går under jorden eftersom asylprocessen i dagsläget tar så pass lång tid, säger Marita Bengtsson.

Påfrestande liv

De gömda som Emma Rydén har haft kontakt med har inte något annat val än att leva som papperslösa, trots att det innebär en enorm påfrestning.

– De har inget att återvända till och många riskerar sina liv om de återvänder, säger Emma Rydén.

Hon tycker sig skönja små förändringar som förbättrar situationen för papperslösa.

– Bedömningen av säkerhetsläget i Afghanistan har ändrats och ansökningar om verkställighetshinder går -lättare igenom.

Hoppas på amnesti

Den nya gymnasielagen ser Emma Rydén som positiv också. Personer som går i skolan kan få förlängt uppehållstillstånd för att avsluta sina studier om de har skäl för verkställighetshinder. Skaffar de sig sedan ett jobb inom sex månader efter studierna kan de få arbetstillstånd.

– Men det beror på vem som handlägger ärendet hos Migrationsverket för lagen kan tolkas olika. Det finns en stor rättsosäkerhet och att hålla på så som sker nu kostar samhället ofantligt mycket mer än att ge de som är här amnesti, säger Emma Rydén.