Allt fler elever i segregerade skolor: ”Skolvalet spär på problematiken”

Allt fler elever går på skolor som är segregerade. Det visar en granskning av Sveriges radio, som har gått igenom elevsammansättningen på landets grundskolor tio år tillbaka. De har tittat på de skolor som sticker ut när det gäller andel elever med utländsk bakgrund och andel elever som har föräldrar som har läst vidare efter gymnasiet. De skolor som avviker med minst 20 procentenheter åt det ena eller andra håller från kommunsnitten räknas som tydligt segregerade.

På tio år har andelen som går på tydligt segregerade skolor ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev i landet, visar granskningen.

Björn Åstrand, lektor vid Umeå universitet, som leder den statliga utredningen för att minska skolsegregationen, är inte förvånad över de nya siffrorna.

– Nej, det här känner vi ju till redan, det förvånar mig inte alls, säger han till Dagens ETC.

Lottning mot segregation

Åstrand menar att sorteringen av elever ökar och att allt fler elever går på skolor med klasskamrater som liknar dem själva.

– Skolsegregationen är huvudsakligen driven av boendesegregationen, att man vill gå i skolan i närheten av hemmet. Men skolvalet spär ju på den problematiken, säger han.

– Min synpunkt är att vi inte kan ha ett system där utfallet strider mot en övergripande strävan om att desegregera samhället.

För att bryta skolsegregationen föreslår Björn Åstrand i sin utredning, som lämnades till regeringen i våras, bland annat att staten ska ta ett större ansvar och att kötiden ska kunna ersättas av en slags lottning i vissa fall.

– Om det är fler elever som vill gå på en skola än det finns plats för så kan jag tänka mig ett randomiserat urval, det är rättvisare än kötid. Jag föreslår också att en urvalsgrund kan vara ett geografiskt urval, då förbättrar vi sammansättningen så att den blir mer allsidig, säger Björn Åstrand.