– Att leka med människors hälsa på det vis som man gör i dag är oacceptabelt, säger förbundsordförande Johan Lindholm. Mycket snack och lite verkstad är inte det byggnadsarbetarna är förtjänta av. De vill komma hem hela efter dagens slut och kunna vara tillsammans med sina familjer.
Men även regeringen har tröttnat. Sedan 2016 pågår ett projekt där Arbetsmiljöverket analyserar arbetsplatsolyckorna. I januari 2019 utökades uppdraget och 100 miljoner extra fördelades mellan myndigheter och fackliga organisationer för att särskilt analysera de olyckor om inträffade 2018 och den trend som fortsätter även i år.
Hundratals fall
Som Dagens ETC tidigare har rapporterat om dog under fjolåret 50 personer som Arbetsmiljöverket räknar till den ”svenska arbetskraften” – tre utländska arbetare, en elev och en hemvärnssoldat tillkommer. Dessutom dog ytterligare tre personer på jobbet som var sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sammanlagt rör det sig alltså om 58 personer.
Och enligt en utredning som Svenska Dagbladet publicerade i december hade över 500 svenskar dödats på sina arbeten se senaste tio åren. Men trenden pekade neråt fram till 2015, efter toppar 2010-11 med 54 respektive 58 döda, och har därefter vänt uppåt igen. Dödstalen fluktuerar, men verkar inte längre sjunka.
Sett på längre sikt har arbetsplatsolyckorna minskat dramatiskt. Så sent som 1979 dog 169 personer på arbetet, först 1993 kröp antalet för första gången under 100. Trenden har sjunkit under lång tid, och just därför är de båda topparna under 2010-talet oroande. Arbetsmiljöverket, som har det övergripande ansvaret, betonar långsiktigheten:
–Vi kan förse arbetsmarknaden med regler och föreskrifter som visar hur man ska utföra sitt arbete på ett säkert sätt, så att man inte blir sjuk eller skadad, säger Peter Burman som är chef för Region Syd. Sen har vi också resurser för att se hur arbetsgivarna utför det här arbetet. Det kommer alltid att vara så att oavsett hur mycket resurser man tillför vår verksamhet kommer det ändå bara att vara en bråkdel av de här arbetsplatserna som vi kommer att hinna titta på.
Slimmade organisationer
Ett problem är att arbetsmiljö kostar pengar.
–Det finns företag som konkurrerar med dålig arbetsmiljö, betonar Peter Burman.
De tre mest drabbade grupperna under den senaste tioårsperioden är enligt Svenska Dagbladets sammanställning lastbilschaufförer, lantbrukare och byggnadsarbetare.
–Vi ser en trend där färre ska göra mer jobb under större press, säger Martin Miljeteig på Transport. Det i sig självt leder till en väldigt slimmad arbetsorganisation hos många arbetsgivare där man kanske inte har rätt verktyg och förutsättningar att utföra arbetet. Det innebär att riskerna ökar för att man har större press på sig.
Särskilt för ensamarbetare, som lantbrukare, är det den ekonomiska pressen som leder till farliga situationer.
– Jag har blivit alltmer övertygad om att mycket av problematiken bottnar i den urusla lönsamheten, säger Anders Drottja på Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Det gör att man inte har råd att ta i hjälp och då jobbar man mycket mer än man skulle och stressar mycket mer än man skulle. Ju fortare man försöker göra moment, ju större risk är det för att man försöker ta någon genväg, rationalisera på något sätt som oftast funkar men någon gång är det någon liten detalj som skiljer och så är olyckan framme.
För lantbrukarnas del gick dödstalen ner i början av 2010-talet, när ett EU-stött gav möjlighet att låta utbildad personal gå skyddsvandringar på gårdarna. Efter att projektet avslutades 2013 steg dödstalen igen.
Få åtal
I de yrken där de flesta är anställda är det största problemet istället att veta vem som är ansvarig.
Det är alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön, säger Johan Lindholm. Där råder ingen oklarhet. Men i det praktiska arbetet, med många underentreprenörer och bemanningsföretag, pekar alla på varandra.
Detta får också konsekven-ser för den rättsliga hanteringen.
– Det är många gånger svårt att komma fram till var oaktsamheten legat, påpekar Kristina Falk Strand, chefsåklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö. Om vi tittat på byggarbetsplatsolyckor, som är alldeles för många, så är det många gånger väldigt komplicerade organisationsstrukturer. Det kan vara en byggherre och så har de anlitat en underentreprenör som i sin tur anlitat en underentreprenör som i sin tur hyrt in personal, och så vidare.
Det låga antalet åtal är något som Byggnadsarbetareförbundet reagerar starkt på:
– Att åtal inte väcks mot dessa brott, på grund av att de inte kan utredas straffrättsligt, är som sagt oacceptabelt, säger Johan Lindholm. I praktiken råder straffrihet vid arbetsmiljöbrott. De höga olyckstalen i byggbranschen visar att nuvarande lagstiftning och uppföljning inte alls fungerar avskräckande.
Per Petterson
Skogs- och trädgårdsbonde, Mälardalen
– Jag har faktiskt aldrig känt mig orolig på jobbet. Nog finns det väl saker som inte varit helt genomtänka. Som när jag klättrade upp på ett glashalt växthustak mitt i vintern. Vi är ju våra egna chefer så ibland händer det att man slarvar med säkerheten. Min uppfattning är att de flesta som råkar ut för en olycka är de som använder gamla maskiner som är fullständigt livsfarliga. Sen ligger ju snittåldern för lantbrukare runt 65 år.
Gisela Glantz
Lastbilschaufför, Värnamo
– Ja det gör man ju till och från. Farligast är det när andra trafikanter ska göra omkörningar och de försöker ta sig förbi till vilket pris som helst. Det har ju hänt att man ramlat av flaket, blivit påkörd av truckar, fått gods över sig… jag har till och med blivit träffad av blixten en gång vid pålastning men det kanske man inte kan kalla för arbetsplatsolycka. Generellt måste folk ha större förståelse för att saker och ting måste får ta den tid det tar. Annars blir det brister i säkerheten.
Anna Göransson
Ställningsbyggare, Gävle
– Nej, inte längre. Det var värre på 90-talet när säkerhetsanordningarna var sämre än vad dom är idag. Däremot ser jag ju hur byggstressen gör att man tummar på säkerheten. Billig personal hyrs in som inte får tillräcklig med utbildning vilket gör att det slarvas. Byggstressen alltså, den är hopplös.