Endast i Estland dör fler av narkotika. Än så länge. Medan antalet stadigt minskar i Estland, så ökar dödsfallen här. 2004 rapporterades 188 dödsfall i Sverige, 2015 hade antalet mer än tredubblats, till 618 personer.

– Det är en fruktansvärd trend. Till skillnad från andra jämförbara länder har dödligheten i Sverige ökat under flera år på raken, säger Björn Johnson, narkotikaforskare på Malmö högskola.

Och det är unga människor som drabbas.

– Den dominerande gruppen är mellan 20–40 år och män är starkt överrepresenterade. Omkring 30 procent är kvinnor, säger Björn Johnson.

Narkotikastigma ökar risken

Flest människor dör av opioider, som heroin, metadon och fentanyl.

– Oftast är flera preparat inblandade, men opioiderna är den gemensamma nämnaren, säger Björn Johnson.

Socialstyrelsen har lagt en rad förslag för att minska dödligheten. Bland annat ska tillgängligheten till motgiftet naloxon öka. Andra förslag handlar om utbyggd sprutbytesverksamhet och metadonprogram och om system som varnar när farliga nätdroger dyker upp på marknaden.

– Däremot saknas förslag om fler medicinfria behandlingsinsatser och avkriminalisering av eget bruk. Portugal avkriminaliserade eget bruk för 16 år sedan samtidigt som man ökade vårdinsatserna. Det har lett till att dödligheten och det tunga missbruket har minskat, säger Björn Johnson.

I Sverige tvingas droganvändare istället bort från offentligheten.

– Ett starkt narkotikastigma ökar riskerna för användarna. Naloxon kan heller inte användas om personen är ensam i en lägenhet eller med någon som också är kraftigt påverkad.

Påtryckningar från medicinare

Insatser som prövats i andra länder, som fixrum (eller drogkonsumtionsrum) och heroinförskrivning, togs inte heller upp av Socialstyrelsen.

– De förändringar vi sett i narkotikapolitiken i Sverige har skett på vårdområdet, tack vare påtryckningar från medicinarna. Kriminaliseringsfrågorna ägs av polisen och rättsväsendet och svenska politiker klamrar sig fast vid att få svenska ungdomar testar narkotika. Men de fina siffrorna märks inte i den andra änden, säger Björn Johnson.

Experimentellt bruk och tungt missbruk är två skilda fenomen, menar han.

– Att färre testar leder inte automatiskt till färre med allvarliga narkotikaproblem. Man kan tycka att huvudproblemet är att människor dör.

Samtidigt understryker han att han inte förespråkar varken fixrum eller heroinförskrivning utan noggrann utredning.

– Det skulle i så fall vara aktuellt på orter där heroin är vanligt. Det är som med metadonbehandling. Jag trodde att det skulle minska dödligheten, men dödligheten utanför behandlingen har ökat, bland annat till följd av att en del säljs på svarta marknaden. Metadonbehandling är bra men det krävs att kontrollen är god och att patienterna därtill erbjuds psykosociala stödinsatser, säger Björn Johnson.