Det gäller Think pink, företaget som misstänks ha tagit hundratusentals ton osorterat avfall och malt ner det, lagt det på hög och sedan grävt ner det i marken på flera ställen i Mellansverige. Åtalet listar 21 sådana platser, men egentligen rör det sig om uppemot 35, enligt Nils Hydén, som varit polisens miljöbrottsexpert i 20 år.
En av huvudpersonerna, Fariba Vancor, dök upp i Attunda tingsrätt dold bakom stora, svarta solglasögon. Hon svarade inte på några av journalisternas frågor. En annan av de åtalade, en markägare boende i Norrtälje kommun, var dock frånvarande. Han har inte setts till på flera veckor, säger rättens ordförande till SVT, och har inte kunnat hittas av polisen. Åtalspunkten har därför skjutits upp till mars nästa år.
Botkyrka hårt drabbat
Think pink-skandalen började uppdagas redan 2016 när två poliser på rutinuppdrag upptäckte hundratals ton dumpat och farligt avfall. Sedan dess har skandalerna avlöst varandra. 2019 brann det i en av Think pinks avfallshögar i Västerås. 2020 och 2021 brann det i Botkyrka. Räddningstjänsten vågade inte släcka bränderna med vatten på grund av risken att gifter skulle spridas i omgivningen och grundvattnet.
Botkyrka har varit extra hårt drabbat av Think pinks misstänkta miljöförstöring och saneringen där väntas kosta kommunen 200 miljoner kronor.
Resultat från vatten-, mark-, och askprov visar på föroreningar med arsenik, dioxiner, bly, zink, krom, kvicksilver och farliga kolväten. Gifterna kan vara skadliga för miljön och medför hälsorisker som cancer, hjärt- kärlsjukdom, försämrad fertilitet och hormonstörningar.
– Ligger soporna kvar så riskerar det att påverka miljön i hundratals år, säger Nils Hydén.
Från porr till sopor
Tre huvudåtalade har haft ledande positioner inom Think pink och åtalas för grovt miljöbrott samt ekobrott. Alla nekar.
Fariba Vancor, född 1969 (54 år) och självbetitlad ”Queen of trash”, är medgrundare och vd för NMT Think pink AB. På 1980-talet flydde hon från Iran till Sverige. Hon har arbetat som strippa, värdinna och chef på olika porrklubbar. I början av 2000-talet blev hon dömd till fängelse i tre och ett halvt år samt ålagd med näringsförbud för grova skattebrott.
Enligt Expressen har hon bytt namn 16 gånger sedan 1991 – nio byten av förnamn och sju av efternamn. 2023 genomförde hon det senaste namnbytet, från Bella Nilsson till Fariba Vancor.
Hon greps 2020 misstänkt för grovt miljöbrott kopplat till verksamheten i Think pink. Senare utökades misstanken med grovt bokföringsbrott.
–Jag har blivit oskyldigt anklagad och blivit uthängd i media, det är fel. Man är oskyldig tills man har fått domen, kommenterar hon åtalet till SVT.
Asylmiljonären Leif-Ivan Karlsson
Thomas Nilsson, född 1967 (54 år), står också åtalad för grovt miljöbrott. Han grundade Think pink 2012 tillsammans med sin dåvarande fru Bella Nilsson. Herr och fru Nilsson greps 2020 i parets villa i Tullinge, södra Stockholm.
Sist men inte minst står entreprenören och tv-kändisen Leif-Ivan Karlsson (född 1960) som huvudåtalad i Think-pink-rättegången. Han är känd från tv-programmet Svenska miljonärer och realityserien Karlssons. Leif-Ivan Karlsson har skapat sin förmögenhet på fastighets- och bilaffärer, samt tjänat miljoner på att driva asylboende.
Karlsson greps i april 2024 misstänkt för ekonomisk brottslighet kopplad till bland annat hotellfartyget Baltic star.
Han har under en period varit vd för Think pink – en uppgift han fick i syfte att sälja bolaget, enligt honom själv.
– Jag är helt oskyldig. Har inte styrt bolaget, bara varit en reklampelare för dem. Det är miljömupparna som vill hugga mig i ryggen, sa han till Norrländska Socialdemokraten i januari.
Vid Think pink-rättegången kommenterade han sin eventuella, närmaste framtid för Strengnäs Tidning:
– Straffskalan är ju från fyra månader. I och med att jag inte har gjort något så skulle det bli den låga skalan. Och det skulle ju vara skönt med lite semester, så varför inte?
Historiskt miljöbrottsmål
Åtal väcktes mot totalt elva personer i december 2023. Förutom de hundratusentals ton dumpade soporna hävdar åklagarsidan att Think pink-företrädarna har använt förfalskade handlingar.
Rättegången, ett av de största miljöbrottsmålen i svensk historia, påbörjades tisdagen den 3 september 2024 och förväntas pågå till maj 2025. Förundersökningen omfattar runt 50 000 sidor. Över 100 timmar i rätten kvarstår.
– Jag tycker att de har agerat bedrägligt. De har utnyttjat lagstiftningens välvillighet, säger Nils Hydén.
Hydén efterfrågar hårdare straff, mer kompetens i kommunerna och skärpt tillsyn från myndigheter.
– Det finns jättepengar att tjäna i avfallsbranschen och det har utvecklats en illegal marknad, så risken är betydande att det här kommer att hända igen.
Åklagare Lise-Lotte Tegler vill inte uttala sig om vilket straff som åklagarsidan kommer att yrka på, men hon understryker att det inte handlar om bötesnivå för någon av de åtalade.
– Det här är ett mycket grovt miljöbrott, och för det har vi fängelse i straffskalan, säger hon till Svenska Dagbladet.
Kommuner och privatpersoner har begärt skadestånd på drygt 260 miljoner kronor.