”Görs bedömningen att det krävs ett saltat bud för att rekrytera en riktigt bra lärare och om detta ryms inom dennes budget, så varför inte?”, skriver de.
Debattörerna menar att förbudet mot lönekonkurrens leder till att skickliga lärare i stället går till friskolor, som har en konkurrensfördel i och med att de kan erbjuda vilken lön de vill.
”Göteborgs Stad behöver släppa på den kommunala klåfingrigheten och lita på rektorernas förmåga att använda resurser rätt. I längden skulle det gynna eleverna”, skriver de vidare.
Elisabet Mossberg, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, tycker Alliansens förslag i stora drag är bra.
– Det måste vara rektor som sätter lönen. Det Göteborg har infört tidigare i somras, det blir helt tokigt. Det fungerar splittrande istället. Jag har hört lärare som har kunnat höja sin lön under sommaren och jag har hört andra lärare som inte har kunnat göra det. Då blir det inte bra ur ett helhetsperspektiv.
Resultatet blir, enligt Elisabet Mossberg, att yngre lärare får högre löner än de som jobbat en längre tid inom kommunen.
– Vår lönestatistik och jag är säker på att arbetsgivarnas statistik visar samma sak, är att de äldre och mer erfarna lärarna har halkat efter i jämförelse med de yngre. Det fortsätter om man har detta stopp och då behöver man göra något, men det har inte Göteborg gjort.
En annan kritik som Alliansen riktar mot den förda skolpolitiken är den resursfördelningsmodell som ger skolor medel baserat på deras behov. Men omorganiseringen av skola, där den tidigare uppdelningen av skolan på samtliga stadsdelsnämnder görs om till en gemensam skolnämnd, kommer vara en del av lösningen tror Elisabet Mossberg.
– Jag ser ljust på framtiden. Det kommer ge mer makt åt lärarna och rektorerna. Då behöver inte resursfördelningsmodellen sätta käppar i hjulet. Den går ju ut på socioekonomiska faktorer och där ser jag inte ett problem med att Bersjön får mer pengar än i Askim, men det finns såklart en smärtgräns och i Askim finns det i dag stora klasser och tuffa villkor nu. Men det kommer ju ses över med den nya förvaltningen.
Karin Pleijel är skolkommunalråd i Göteborg. Hon tycker Alliansen har fel i sitt utspel.
– Det förvånar mig inte att det är Alliansen som skrivit den här artikeln. De tror starkt på marknadslösningar. Men det är ett bra tillfälle för oss att förtydliga de skillnader som finns mellan blocken i hur man ska styra skolan, säger hon.
Istället för att låta rektorerna sätta löner vill Karin Pleijel satsa på att erbjuda en bättre arbetsplats för lärare.
– Lön är alltid en viktig fråga, det är det i alla yrken. Lärare ska ha en hög lön, det är ett väldigt viktigt samhällsuppdrag. Men lön är också en känslig fråga och då måste de finnas en legitimitet i yrkeskåren för de skillnaderna – har man mer erfarenhet och utbildning får man högre lön. Saknas den legitimitet blir det lätt oro kring det och det är helt fel fokus. Dessutom skapar det en flyttkarusell där eleverna får byta lärare oftare än nödvändigt och att prioritera löner högre betyder att något annat prioriteras ner.
Men leder inte detta till att många duktiga lärare går till friskolor eller andra kommuner i stället?
– Vårt fokus är att göra det väldigt attraktivt att jobba som lärare i Göteborgs kommun. Läraryrket är kreativt, man ska utvecklas i sin profession, man ska koppla det man gör till forskning och det ska vara bra förutsättningar för att kunna göra sitt uppdrag. Vi har en annan tanke kring vad som ger motivation än Alliansen. Vi tror, med starkt stöd hos motivationsforskningen, att yttre motivation, som högre lön, minskar den inre motivationen som är grunden i att man anstränger sig och gör ett bra jobb.