BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Små barn i förskoleåldern är helt skyddslösa, därför blir de oerhört påverkade när en förälder dricker eller drogar. När den som ska vara både den trygga famnen och ledsagaren genom situationer och känslor inte fungerar får det följder på alla plan, säger Kristina Renard Hård, samordnare och ledare för kommunens stödgrupper för barn till missbrukare.
För små barn blir det först och främst en fråga om säkerhet. En påverkad förälder är inte uppmärksam nog för att upptäcka faror, och små barn är som alla vet, mästare på att utsätta sig för just det.
– Säkerheten är också hotad av att det är vanligt att missbrukande föräldrar blir våldsamma, något som vi på senare år uppmärksammar mer.
Utelämnade
Känslomässigt halkar barnen efter, eftersom deras föräldrar ofta inte kan hjälpa dem att organisera sina känslor och sätta ord på dem. Det händer, berättar hon, att barnen kan ord som fotboja, öl och fängelse, men att de inte kan säga hur det känns inuti.
– Utöver det kan det praktiska bli lidande, som att kläder är för små, för fel årstid eller smutsiga. Att de inte får mat, eller blir lämnade ensamma hemma när föräldern drar iväg med andra missbrukare.
I dag vet man att anknytningen till föräldern är barnets livlina. Och det är just denna anknytning som blir störd när en förälder missbrukar. Nyligen har man upptäckt att en anknytningsform som kallas desorienterad, är vanligare än man tidigare har trott, särskilt bland barn till förälder med missbruk.
– Ett barn i en frisk familj söker stöd och trygghet hos sina föräldrar för att våga sig ut i världen. Varje gång barnet möter något läskigt vänder det hem och tankar trygghet och försäkrar sig om att det kommer att gå bra. Men i en familj med en missbrukande förälder kan det vara själva föräldern som skrämmer, och då finns ingenstans att söka skydd. Det gör att barnen inte kan hitta ro, de går ofta bara runt oroligt och kan inte ta sig för något. Ibland ser vi det beteendet här hos oss, säger Kristina Renard Hård.
En trygg bas utanför hemmet
I Sundsvall möter socialtjänsten varje år många barn som lever i familjer med någon form av missbruk. Några av dem deltar i kommunens stödgrupper. Men för de riktigt små barnen är inte de stödgrupperna lösningen, menar hon. I stället är det människorna runt omkring – pedagoger på förskolan och alla andra vuxna – som har chans att bli den trygga bas som barnet saknar. Man måste dock veta för att kunna hjälpa. Hur upptäcker man att ett barn lever med missbruk hemma?
– Det kan vara en utmaning, eftersom symtomen på att något är fel kan likna vanliga delar i barnens utveckling. De kan, precis som vilka barn som helst, få utbrott, gråta, vara oroliga. Men kanske har de också svårt med relationer till kompisar eller vuxna – det behövs en sorts helhetstänk för att upptäcka den här problematiken. Här har pedagoger en viktig roll eftersom de ofta umgås många timmar varje dag med barnen – och möter deras föräldrar, säger Kristina Renard Hård.
Temaveckor
Att växa upp i missbruk är vad psykologerna kallar en riskfaktor, det omgivningen kan vara är en skyddsfaktor. Det blir vi genom att ta hand om och skapa en god relation till barnet. Genom att spegla barnets känslor och ge dem en struktur att hålla sig i.
– Jobbar vi på förskola kan vi göra detta där, men alla föräldrar kan bli sådana här extravuxna till exempelvis barnens kompisar. Det kan betyda mycket att få en trygg plats att vara lite extra på, eller att få följa med och bada en lördag.
Vad tycker du om sådana här temaveckor som Spela roll-veckan?
– Allt som gör att ämnet lyfts i samhället är bra. Program som Djävulsdansen, temaveckor och kändisar som går ut och berättar att de har druckit för mycket – det hjälper barnen att tvätta bort skammen över att just deras förälder inte fungerar som en förälder ska. Det gör det lättare för barnen att må bra.
