– Det som måste till är en allmän debatt – vill vi ha ett sådant här arbetsliv? Ska vi utestänga fler? Det är en företagsanda som kommit in att det inte finns plats för folk, säger Lena Abrahamsson.
Hon är samordnare för Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning som koncentreras på övergången mellan skola och arbete. I år hjälper de 70 ungdomar med funktionsnedsättning i Göteborg.
Att tala generellt om människor med funktionsnedsättning är i princip omöjligt då problematiken och möjligheterna är olika från person till person, men statistiken är trist för den stora massan. En tredjedel har upplevt sig diskriminerade på arbetsmarknaden och utvecklingen för dem som behöver anpassningar av arbetsplatsen, tempo eller uppgifter går långsamt.
Kan bli ganska tufft
Lena Abrahamsson konstaterar att de samarbetar med många bra arbetsgivare i dag, men menar att kommunen skulle kunna ta ett större ansvar.
– Vi har jättesvårt med dem. Man kan få jobb ett tag, men när man riskerar att bli inlasad så är det inte aktuellt om man redan från början ser att det finns anpassningsbehov, säger hon.
Många av de arbeten som tidigare kunde passa personer med intellektuella funktionshinder rationaliseras bort. De uppgifter som inte är företagens primära läggs på bemanningsföretag och där efterfrågas anpassningsbara personer som är villiga att springa mellan många olika arbetsplatser, inte sådana som behöver struktur och en specifik plats att vara på.
Maja Eek är SIUS-konsulent och möter en del av dem som har svårt att ta sig ut i arbetslivet på grund av att det generellt krävs högre tempo på nästan alla jobb.
– Om man behöver lite mer handledning kan det bli ganska tufft. Då måste arbetsgivaren engagera sig mycket och, det är inte av illvilja, men det hinns inte med, säger hon.
”Öppen och rätt attityd”
Utbildningsnivån bland personer med funktionsnedsättning är låg jämfört med befolkningen i allmänhet, men har ökat under de senaste åren. Flera personer som ETC Göteborg talat med pekar på att gymnasieutbildningar ofta inte förbereder unga tillräckligt för arbetslivet. För att motverka detta skickades det just ut brev till elevhälsan på gymnasieskolor med erbjudande om att Arbetsförmedlingen kan komma ut till skolan och hjälpa dem som berörs.
Maja Eek konstaterar att det också finns mycket positivt att hämta för arbetsgivare som vågar gå utanför rekryteringsramarna. Dels är det utvecklande för handledare och därtill har många av dem med intellektuella funktionsnedsättningar gått praktiska linjer som försett dem med en god förståelse för arbetslivets basala krav som att sköta sig och komma i tid.
– Om arbetsgivaren har rätt attityd och är öppen finns det väldigt goda förutsättningar för att kunna ta emot personer med funktionsnedsättningar. Sedan kan vi på Arbetsförmedlingen kompensera för det vi kallar produktionsbortfallet, att man får göra saker i sin egen takt, säger hon.