Alla pratar om jobben

Skattesänkningar eller utbildningsplatser? Så ser motsättningen ut i jobbpolitiken inför årets valrörelse. Men är skillnaderna så stora mellan S och M:s jobbpolitik egentligen? Och kan det finnas effektiva lösningar som inget av partierna egentligen vill ta i?

Jobben har blivit en av valrörelsens riktiga huvudfrågor. För ett par veckor sedan lade Socialdemokraterna fram nya jobbsatsningar i sin skuggbudget och i helgen diskuterade Moderaterna också jobb på arbetsstämman i Norrköping. Skiljelinjer börjar synas. Medan M vill fortsätta med skattesänkningar och subventionerade jobb för unga fokuserar S på utbildning snarare än praktik.
– Idag är finns det 400 000 arbetslösa, samtidigt som det är mellan 70 000 och 80 000 jobb som inte tillsätts för att arbetsgivare inte hittar personal med rätt kompetens, säger Patrik Björck som sitter i arbetsmarknadsutskottet för Socialdemokraterna.
Partiets svar på problematiken är att som arbetsmarknadsåtgärd erbjuda fler unga utan gymnasieutbildning att läsa in en sådan. Särskilda utbildningsplatser för att matcha arbetsgivares behov ska också startas. Patrik Björck menar att matchningen är avgörande.
– Vi vill att fler ska komma in på arbetsmarknaden och vi har identifierat avsaknaden av en gymnasieutbildning som en av de största anledningarna till att unga blir långtidsarbetslösa.

”Förenklad bild”

Han får delvis medhåll om att utbildning är viktigt av den liberala ledarskribenten Anna Dahlberg, som dock menar att S har en förenklad bild av matchningsproblematiken.
– Många av de bristyrken som finns kräver akademisk examen, och det är inte något som ordnas i en arbetsmarknadsåtgärd. Du blir inte röntgensjuksköterska på Yrkesvux, säger Anna Dahlberg.
Dahlberg menar i grunden att Moderaternas svar på arbetslösheten – sänkta skatter – är effektivt för att få fler i jobb. Men den effekt som eftersträvats – att motivera fler till arbete – har man redan nått. Att fortsätta på den inslagna vägen kan vara farligt, tror hon.
– Effekterna av avdraget minskar för varje gång. Jag var kritisk till det femte jobbskatteavdraget. Det är inte realistiskt att klara välfärden med fler skattesänkningar.

Svårt att bedöma effekten

Men varken skattesänkningar eller utbildningssatsningar får någon verklig tumme upp av Anders Forslund, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Han säger att utfallet av jobbskatteavdraget i Sverige är svårbedömt och kallar utbildningssatsningen för ”en from förhoppning”.
– När det gäller jobbskatteavdraget är det mer motiverande för personer med väldigt låga löner. Skattesänkningar påverkar sysselsättningen mer än det påverkar arbetslösheten.
– När det gäller utbildning ser vi olika effekter. På 90-talet, när nästan 100 000 sattes i arbetsmarknadsutbildningar var resultatet dåligt. Men det finns också exempel på mer riktade insatser som fungerat.

Mest effektiva metoden saknas

Den metod som enligt IFAU:s forskning varit mest effektiv för att lösa långtidsarbetslösheten är överraskande. Och den finns inte med i partiernas program inför valet.
– Det är att ge Arbetsförmedlingen väldigt mycket mer resurser. Det har gjorts experiment med det på vissa Arbetsförmedlingar i Stockholm, där förmedlarna kanske har hand om 15 och inte 75 personer. Långtidsarbetslösa har ofta dåliga nätverk och med den här modellen kunde Arbetsförmedlingen göra mycket mer än att bara ge allmänna råd om jobbsökande.