BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det kan handla om alltifrån möjligheten att köpa tåg- och bussbiljetter och betala räkningar till rättigheten att kunna gå på offentliga toaletter. För det krävs i de flesta fall tillgång till dator eller mobiltelefon, säger Malin Wennberg, pressansvarig på PRO.

Bemannade biljettluckor finns kvar på större järnvägsstationer – men det är uppenbart att tågkunderna, liksom bankkunderna, ska lotsas att göra jobbet själva. Sedan januari i år har SJ infört en ”serviceavgift” på 100 kronor för biljettköp över disk eller via telefonsamtal.

– Det är kostsamt att inte vara en del av det digitala samhället. Avvecklingen av kontanter går snabbare än vad många räknat med och en ny parlamentarisk kommitté ska nu se över kontanternas framtid. Men den kommer för sent. Det krävs många snabba beslut för att inte en stor grupp människor ska hamna utanför, säger Malin Wennberg.

Ett demokratiproblem

Ett annat orosmoment, enligt Malin Wennberg, är regeringens ambitioner att snabba på digitaliseringen inom offentlig sektor. Myndighetskontakter sker redan idag huvudsakligen via digitala plattformar, vilket innebär stora problem för många. 

Nu ska e-tjänsterna inom offentlig sektor bli fler. I en artikel på DN Debatt i december redogjorde civilminister Ardalan Shekarabi för innehållet i det digitaliseringspaket som ska göra Sverige ”bäst i världen” på digitalisering. Ett av målen är, enligt Ardalan Shekarabi, att myndighetsbrev per post försvinner. Breven ska istället skickas digitalt och samlas på ett ställe under ”Mina meddelanden”.

– Idag har kommuner också digitala anslagstavlor där beslut i olika frågor och annan samhällsinformation läggs ut. Det är ett demokratiproblem om grupper av människor utestängs från att ta del av information och från att kommunicera med makthavare, säger Malin Wennberg.

Peter Skeppström, pressekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi, håller med om att det är ett problem om samhälls- och myndighetsinformation inte når alla.

– Därför väljer vi en annan väg än exempelvis Danmark som beslutat att all offentlig post ska gå via digitala kanaler. I Sverige ska digital post vara en rättighet, inte en skyldighet, säger han.

Vad beträffar de digitala anslagstavlorna kan enskilda kommuner välja att fortsätta ge information även på papper om de anser att behovet finns, menar han. 

– Det är kommunernas ansvar att se till att informationen kommer alla till del.

PRO gasar och bromsar

Undersökningar visar att ett par anledningar till att färre äldre använder den nya tekniken är ointresse och krånglig teknik. Föreningen PRO anordnar IT-kurser och ser som sitt ansvar att både gasa och bromsa utvecklingen, säger Malin Wennberg.

– Vi bromsar så att inte äldre som inte har tillgång till IT ställs utanför, och gasar genom att i hög takt utbilda fler medlemmar i den nya digitala tekniken.

Samtidigt anser hon att det behövs en rejäl folkbildningssatsning från statens sida för att få fler att känna sig bekväma med de nya verktygen.

Dan Karlsson, som arbetar med studier och verksamhetsutveckling på PRO, anser att samhället måste se till att det finns tillgängligt internet i hela landet och gratis wifi på äldreboenden och fler offentliga platser. 

– Samhället skulle också kunna subventionera digitala verktyg för äldre, säger han.

Men några subventionerade datorer till äldre utan ekonomiska möjligheter att hålla sig med dator och internetabonnemang är inte aktuellt.

– För att höja den digitala delaktigheten krävs det ett nära samarbete och dialog mellan olika aktörer. Regeringen stöder exempelvis initiativ som Digidelnätverket med medel för att nå ut till grupper som behöver inkluderas bättre, däribland äldre, säger Peter Skeppström.

Harriet Johansson, pensionerad geriatriker och engagerad i frågor som rör äldres delaktighet i samhället, menar att det ändå finns en stor grupp väljare som många politiker förbiser. 

– Jag talar om de med förvärkta fingrar och leder. Om de som inte kan lära sig den nya tekniken. För dem innebär digitaliseringen ett stort problem och det är något som vi måste diskutera, säger Harriet Johansson.

Lättillgängliga mötesplatser

Hon tror inte att subventionerad utrustning hjälper den mest utsatta gruppen. Istället efterlyser hon åtgärder som kan bryta äldres människors isolering.

– Det är en skrämmande utveckling mot allt större ensamhet vi har sett sedan mitten av 80-talet. Människor kan ligga döda i sina hem i månader medan räkningarna betalas via autogiro. Digitaliseringen innebär att kontakterna mellan människor minskar ännu mer, säger hon.

I ett öppet brev till Ardalan Shekarabi skriver hon att ”Service var en gång något man gav och fick. Gratis!”

–  Om regeringen nu driver på digitaliseringen av hela samhället så måste de erbjuda dem som inte kan ta till sig tekniken stöd. Det borde finnas lättillgängliga mötesplatser för äldre i varje kvarter där människor kan få personlig hjälp och svar på sina frågor. Som det ser ut idag är det inte ett människovärdigt samhälle. Folk behöver någon att tala med, säger Harriet Johansson.