BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Om du mådde så pass psykiskt dåligt att du ville ta ditt eget liv, då kom tidigare polisen och hämtade dig, vilket kanske ledde till att grannarna smygtittade nyfiket bakom gardinerna. Jag förstår inte varför det ska vara skillnad mellan somatisk och psykiatrisk vård. Varför ska de här patienterna behandlas sämre än någon som exempelvis har brutit benet, säger Fredrik Bengtsson.
Initialt har 80 procent av de larm som PAM-enheten (vilket akutbilen formellt kallas) har ryckt ut på rört patienter som står i begrepp att ta sitt eget liv.
– Självmordspreventionen är otroligt viktig för sjukvården. Omkring 1 600 personer tar sitt eget liv varje år i Sverige. Det kan jämföras med de knappt 300 som dör i trafiken. Och då har samhället en nollvision på båda dessa områden. Hur mycket mer resurser tror du inte det har lagts ned på bättre vägar, i jämförelse med suicidprevention, säger Fredrik Bengtsson.
Får rätt vård direkt
En av vinsterna som projektet har fört med sig är att patienterna får träffa professionell vårdpersonal med rätt utbildning och lång erfarenhet från psykiatrivården på en gång. I stället för att de först ska omhändertas av polis, för att sedan köras in till den akutpsykiatriska mottagningen. Eftersom de två psykiatrisjuksköterskorna i PAM-enheten kan göra en professionell bedömning av patientens tillstånd och ge vård på plats, tas i nuläget inte fler än 30 procent av patienterna med in till den akutpsykiatriska mottagningen.
– Vilket innebär även en samhällsekonomisk vinst. Polisen lämnade inte många hemma kan jag säga. I och med att personalen i PAM-enheten kan drogtesta på plats, kan de även köra vissa personer direkt till beroendeakuten. Andra gånger kan de spara ett steg genom att hoppa över akuten och åka direkt till inläggningen, säger Fredrik Bengtsson.
En tiondel är barn
Men att finna rätt personal har, i och med den brist som råder på specialistsjuksköterskor i Stockholms län, varit en grannlaga uppgift, förklarar Fredrik Bengtsson.
– Vi såg helst att de skulle ha lång erfarenhet från såväl akutpsykiatrisk vård, beroendevård som barnpsykiatri. Tio procent av de patienter som tas om hand är nämligen barn under 18 år. Därför har vi även ett samarbete med Bup (Barn och ungdomspsykiatrin), säger han.
De individer som PAM-enheten kommer i kontakt med är allt från återkommande patienter med olika psykiatriska diagnoser, som är väl kända för sjukvården, till personer som har drabbats av en akut livskris eller katastrof och därför står i begrepp att ta sitt eget liv.
– Det är en väldig blandning faktiskt. Det rör sig om allt från nya kriser till väl kända sådana. En stor andel av självmordsfallen rör personer som är påverkade av alkohol eller andra droger. Rena missbrukare tar inte akutpsykiatrin hand om, det finns en beroendeakut för dem, säger Fredrik Bengtsson.
Under sina 40 år inom länspsykiatrin har han aldrig varit med om ett projekt som detta, där samtliga inblandade aktörer och beslutsfattare, varit så odelat positiva till resultatet.
– Det är det enda projekt jag varit engagerad i där alla har varit nöjda. Vi har muntligen fått grönt ljus att fortsätta, men inte skriftligt ännu. Det måste vi få före den 17 mars, säger Fredrik Bengtsson.
Mattias Karlsson är en av de psykiatrisjuksköterskor som jobbar i PAM-enheten. ETC Stockholm träffade honom i ambulansgaraget vid Sabbatsbergs sjukhus, strax innan han gick på sitt pass.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Majoriteten av de vi kommer i kontakt med är personer som befinner sig i en krissituation. Därmed har de kraftfulla tankar om att de ska, eller är redan på väg att, ta sitt eget liv. Vi jobbar mycket med att stötta och lyssna. Man måste vara ödmjuk och inkännande, säger han.
I PAM-enheten jobbar två psykiatrisjuksköterskor och en vanlig ambulanssjukvårdare.
– Vi brukar få lite olika roller när det gäller att försöka etablera en kontakt med patienten och få fram vad det handlar om. Oftast försöker vi finna lösningar på plats, men om vi finner att patienten är orolig för sitt eget liv, så åker vi alltid in, säger Mattias Karlsson.
Stöd inom gruppen
I de flesta fall, framhåller han, finns en ambivalens kring suicidet hos patienten.
– Den gemensamma nämnaren bland dem som är på väg att begå självmord är att de alla på ett eller annat sätt har förlorat hoppet. Man lider av depression och har svårt att se en väg ut, i vissa fall är hopplösheten kopplad till en ekonomisk kris och ett socialt utanförskap. Vi försöker förmedla att det finns behandling att få, eftersom många står helt utan en sådan, säger Mattias Karlsson.
I och med att yrkeserfarenheten kan bli tung att bära på egen hand har hela arbetsgruppen handledning en gång i månaden.
– Vissa ärenden är tuffare än andra att skaka av sig. Det händer att vi möter barn som är så pass unga som åtta till nio år. Men vi har ett fint stöd av varandra i arbetsgruppen med, säger Mattias Karlsson.