Akut risk för hot och våld

Stress, hot och våld på jobbet. Det är några av orsakerna till ökningen av antalet anmälda arbetsplatsskador. Personalen på akuten vid Universitetssjukhuset i Örebro jobbar dagligen i en utsatt och otrygg miljö. – Det kan vara så att patienter är stökiga och påverkade av alkohol eller droger, berättar Ewa-Lena Sjöberg, verksamhetschef på akutmottagningen vid USÖ.

Under förra året anmälde drygt 1 100 personer i Örebro län att de hade skadat sig på jobbet. Det är 200 fler än året innan, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Vanligast är att arbetstagaren skadar sig fysiskt på jobbet. Men allt fler anmälningar av arbetsskador beror på psykiska problem.

Och en av de arbetsplatser som är mest drabbad är sjukhusens akutmottagningar.  

– Många patienter får vänta länge på hjälp. Det är vanligt med hot och ibland våld mot de anställda, enligt Lena Boman på Arbetsmiljöverket i Örebro.

Och den bilden bekräftas av Ewa-Lena Sjöberg, verksamhetschef på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Örebro.

– Akuten är en plats där patienter som kommer in kan känna frustration över att de inte får hjälp snabbt nog. Det kan skapa en irriterad stämning, menar hon. 

Patienterna på akutmottagningen tas omhand i medicinsk turordning, där mer akuta fall hamnar först i kön för behandling.

Väktare bidrar till trygghet

Just nu pågår ett ombyggnadsarbete av akuten i Örebro. Det gör att lokalen är mindre än tidigare, vilket får till följd att patienterna hamnar nära inpå varandra och ibland leder även det till irritation, menar verksamhetschefen.

Under ombyggnationen finns alltid en väktare på plats på akuten kvälls- och nattetid. En väktare som fungerar som värd när patienterna kommer in, men som även håller ordning och ingriper om det behövs. 

– Bara det faktum att det finns en väktare närvarande gör att personalen känner sig tryggare i sitt arbete. Det har en lugnande effekt, menar hon, säger Ewa-Lena Sjöberg.

Vårdpersonalen går även kurser för att lära sig möta patienter och anhöriga på ett bra sätt när de kommer till akuten. Dessutom har landstinget ett bra samarbete med polisen, där de är väl insatta i akutmottagningens rutiner.

– Om det uppstår större bråk vid akutintaget kan personalen snabbt larma och få hjälp både av polis, men även fler väktare, förklarar Ewa-Lena Sjöberg.

Sjukvården i stort är utsatt för mycket stress och psykiska påfrestningar, enligt Arbetsmiljöverkets granskning.

– Avdelningar inom slutenvården har hela tiden överbeläggningar, brist på sjuksköterskor och läkare och vårdplatser. Konsekvenser blir att man arbetar på gränsen av sin förmåga med risk för stressrelaterade sjukdomar, säger Lena Boman på Arbetsmiljöverket i Örebro.

Svårt att rekrytera

Även inom primärvården är trycket mycket hårt. Man har krav på sig att behandla allt fler och att inte i onödan skicka patienter till akutmottagningar.

Man har svårt att rekrytera läkare och att få de man rekryterar att stanna kvar inom primärvården och måste anlita stafettläkare, vilket får konsekvenser både för den fast anställda personalen, för patienterna som ofta får byta läkare och för landstingens ekonomi som inte går ihop.

– Vi har tittat på Kumla vårdcentral och med anledning av det ärendet riktar vi nu ett föreläggande mot hela primärvården i Örebro, säger Lena Boman.

Föreläggandet gäller antal listade patienter per läkare. Det antalet får inte överskrida 1 500 patienter, enligt Arbetsmiljöverket. I verkligenheten har många läkare i dag i många fall över
2 000 listade patienter. Om detta inte åtgärdas från arbetsgivarens sida riskerar landstinget ett vite på 50 000 kronor.