Redan i början av året så gjorde Kommunal och Vårdförbundet gemensam sak och lämnade in en framställan till Arbetsmiljöverket och vädjade om hjälp över situationen på Östra sjukhuset. Då hade de haft uppemot 40 överbeläggningar på de sju avdelningarna inom verksamhetsområdet medicin, geriatrik och akutmottagning när det var som värst.
– Vi har haft en långvarigt hög arbetsbelastning på Medicinkliniken. Det är vanligt med överbeläggning på över 25 personer. Med det menas en patient utan plats eller personal till att ta hand om dem. De kan ligga i korridorer eller extrasängar i dagrum. De vårdas alltså av befintlig personal, men det är inte bemannat för dem. Den här problematiken har bara eskalerat, säger Christine Marttila, undersköterska och ordförande för Kommunal sektion SU Östra.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Bakgrunden är en kombination av större inflöde av patienter när staden växer, ihop med att det blir allt svårare att rekrytera ny personal och vikarier. Nu när de går in i semestertider så väntas en redan ohållbar situation bli ännu värre då det är tänkt att vikarier ska fylla upp.
– Vikarierna är ofta ganska unga och har mindre erfarenhet. När läget är så här så får de heller inte den bredvidgång som behövs för att klara jobbet. Så det är inte många som stannar kvar, säger Christine Marttila.
Att starta som vikarie brukade förr vara ett vanligt första steg in till ett arbete som undersköterska. Men den ingången är strypt nu då erfarenheten istället skrämmer bort många, menar den personal som ETC Göteborg pratar med.
Problematiken med för låg bemanning är dessvärre vanlig vid de flesta sjukhus sommartider. Men i år, när semestertiden kommer direkt efter en lång period med ständig övertid och lite vila för den fasta personalen så är det värre än någonsin på Östra sjukhuset, menar undersköterskorna.
– Vi får ingen som helst återhämtning från de tidigare jobbiga månaderna. Jag har kollegor som säger upp sig och lockas till vanliga vårdhem där de dessutom får högre grundlön, semester. Ja allt. S.U. verkar inte vara så speciellt rädda om sin personal, säger Gunilla Andersson, undersköterska.
Mycket övertid
Den personal som ändå finns arbetar ständiga övertidstimmar. Då de är vårdpersonal så har arbetsgivaren även rätt att beordra till övertid. Då spelar det ingen roll om du är iväg på semester, eller till och med bortrest. Arbetsgivaren kan ändå beordra övertid och du har ingen laglig rätt att säga nej. Det är i princip bara om man är så trött att det är en omedelbar fara för liv och hälsa, eller egen sjukdom, som en anställd har rätt att vägra beordrad övertid.
"Det är tack vare fantastiska arbetskamrater som man står ut här."
Arbetstidslagens gränser för övertidssuttag kan också ge den rätten. Men det är regler som inte är helt lätta att tolka. Gunilla Andersson berättar om en kollega som blev inringd mitt under förberedelserna till sin egen 40-årsfest samma kväll. Enda tricket att undkomma är att helt enkelt göra sig onåbar om man verkligen inte kan jobba. Men där slår solidariteten gentemot arbetskamraterna och empatin gentemot patienterna in.
– Det är tack vare fantastiska arbetskamrater som man står ut här. Alla är väldigt solidariska. Man vet ju att om man själv inte jobbar så kallas någon annan in, säger Elisabeth Ulander, undersköterska.
Samvetsstress kallas de skuldkänslor som ofta drabbar vårdpersonal som känner att de inte hinner göra sitt jobb fullgott.
– Vi vet vad vi bör och egentligen skall göra , men vi hinner helt enkelt inte med, säger Eva Kärrman, undersköterska och sektionsföreträdare i SU Östra.
– Känslan går inte att beskriva för utomstående. Man vill ju till exempel ha tid att vända på patienterna, eller låta dem få något miljöombyte. Men nu blir det att prioritera så att alla får det mest grundläggande, fortsätter Gunilla Andersson.
Stora luckor
På en enda av de sju nämnda avdelningarna fanns det inför sommaren 30 stycken ”luckor” i schemat. En lucka är lika med en saknad personal från att vara full bemanning. Så undersköterskorna är mångt färre är vad de bör vara samtidigt som antalet patienter är mångt fler än vad de ska vara.
– Och vi ska ju inte ha några luckor eller överbeläggningar alls egentligen. Det måste finnas luft i systemet för eventuella sjukskrivningar, VAB, och annat, säger Christine Marttila.
Hon jämför situationen med hur det skulle vara i till exempel bilindustrin, för att ge en målande bild.
– I andra yrken finns inga överbeläggningar. I bilindustrin skulle det vara som att fabriken helt plötsligt öppnar ett extra band, men utan någon ny personal för att klara av det.
Chefer har dålig insyn
När situationen blir direkt patientosäker är upp till arbetsgivaren att avgöra. Vården är en rätt hierarkisk historia med bland annat avdelningschefer, områdeschefer och andra chefer på väg mot politikerna i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse i toppen. Känslan bland undersköterskorna på golvet är att insynen om hur det faktiskt är på plats tappas bort någonstans på vägen.
– Områdescheferna är inte ute i verksamheten på det sättet, och verksamhetscheferna är alla läkare och ser det inte från vår synvinkel, säger Eva Kärrman.
Därför bjöd Kommunal SU Östra in styrelsen till ett möte i slutet av juni. Även verksamhetschefen och personalchefen medverkade då.
– Det kändes mest som att de behövde gå hem och läsa på lite om vad det är vi gör. De blev till exempel chockade över att det är sådan skillnad för undersköterskor och sjuksköterskor när det gäller tillägg, säger Elisabeth Ulander.
Beslut om ökat OB
Johnny Bröndt är moderat ordförande i Sahlgrenska Universitetssjukhusts styrelse. Han tycker det var bra att Kommunal bjöd in styrelsen till Östra sjukhuset, men menar att det finns olika syn på hur illa läget är.
– Det var jättebra att få höra hur de upplever situationen. Jag var dessutom inlagd själv i april och fick nära insyn. När jag var där märktes det ingenting. De var väldigt professionella och de eventuella bekymmer de har märktes inte alls. Verksamhetschefen Maria Taranger ger också en något annorlunda bild, att det är en besvärlig situation men inte katastrof, säger Johnny Bröndt.
Han medger dock att siffrorna talarsitt tydliga språk och stöder undersköterskornas bild av situationen.
– Överbeläggningarna är naturligtvis inte bra. De beror på att det är äldre som ska tas hand om av kommunerna, men de har inte plats. Regionen har nu bestämt att ge ökat OB till dem som jobbar natt, då det är svårast att få in personal där. Det är ett första steg för att komma tillrätta med problemen.
Han hävdar även att det kommer fler sådana steg framöver.
– Det gör det. Men det är inget som är beslutat än.
