BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag känner många ensamkommande flyktingbarn som sitter och funderar på om de ska leva eller inte leva. En av dem berättade för mig om sin far som var död och om sin mor som var försvunnen. Han resonerade att det var ovisst om mamman skulle kunna hittas, men om han dog så kanske han åtminstone skulle få träffa sin pappa i himlen. Han såg döden som en utväg, säger Petra Klawatsch.

Petra Klawatsch flyttades själv runt i olika familjer som barn, och som vuxen har hon engagerat sig för barns rättigheter i organisationen Familjehemsmöten. Nu är hon en av alla dem som möter ensamkommande flyktingbarn via föreningslivet.

Självmordsförsök

Nyligen fick hon hjälpa ett ensamkommande barn efter ett självmordsförsök.

– Han mår så fruktansvärt dåligt. Det var hans kompis som tog med honom hem till mig efter hans självmordsförsök. Och enligt hans gode man har han försökt att ta sitt liv tre gånger inom loppet av åtta dagar. Det värsta är att han inte är ensam om att må så här dåligt, säger Petra Klawatsch. 

Att den psykiska pressen på ensamkommande är stor just nu bekräftas av Malin Bäcklund, verksamhetschef på socialförvaltningen i Kumla kommun. 

– Vi ser att fler ungdomar än tidigare nu uttrycker att de mår dåligt, vår uppfattning är att detta delvis kan kopplas till att det skapas en oro när man inte vet om man får stanna i landet eller inte. Och framför allt att handläggningsprocessen på Migrationsverket tar lång tid, säger hon. 

Läget är så illa att kommunen har tvingats ta hjälp av psykiatrin. 

– Vi har haft ett ökat antal ungdomar som vi har hjälpt till barn- och ungdomspsykiatrin för suicidbedömning, utav dessa har en bedömts ha behov av inläggning, säger hon.

Erik Sjöberg som är tillförordnad områdeschef inom psykiatrin i länet kan inte säga hur många i gruppen ensamkommande flyktingbarn som har sökt hjälp på USÖ, men han menar att det är en extra utsatt grupp. 

– Det här är en grupp som bär med sig många trauman. De mår dåligt, säger han.

Rädda ungdomar

Och oron märks även i gymnasieskolan. 

– Vi ser orkeslöshet, oro och unga som gråter. Vi ser rädda ungdomar och vi ser unga som har ett självskadebeteende där de skär sig i armarna, säger Anna Ekblom, rektor på Språkintroduktion på Alléskolan i Hallsberg. 

Petra Klawatsch, som genom sitt engagemang i Familjehemsmöten har ett stort kontaktnät i länet, har fått information om att liknade situationer råder i flera av länets kommuner. 

– Jag känner till fem självmordsförsök i länet. Ett 20-tal unga talar om självmord som en utväg och har aktiva planer på hur de ska gå till väga. De känner att de inte har någon att prata med. Den psykiska stressen är enorm, säger hon. 

Många överväger också att bli papperslösa för att få stanna i Sverige. 

– Som det ser ut nu pratar nio familjer om att gömma sina ungdomar vid avslag, och flera ungdomar har redan försvunnit från till exempel Östernärke och Örebro till andra delar av landet, säger Petra Klawatsch. 

Även personerna runt de här barnen mår dåligt. Och det är dem som Human Power nu vill engagera. 

– Vi måste berätta vad vi känner och visa politikerna vilka konsekvenser som deras beslut får och att vi inte kommer att rösta på dem om de fortsätter på det här viset, säger Petra Klawatsch. 

I morgon och på söndag kommer Human Power därför att spela in kortfilmer där var och en får berätta hur de upplever situationen och beskriva de känslor som de har just nu. 

– Det är många eldsjälar i Örebro län som inte längre står ut med den här situationen. Nu går vi samman och gör något, säger hon.