Många barn fastnar i långa handläggningstider, och när besluten väl kommer, kan det bli förödande för deras psykiska hälsa. Det berättar Eva Harnesk, ansvarig för Rädda Barnens flerspråkiga stödlinje.

– En vanlig sak när barn och unga ringer oss är oro kring ett utvisningsbeslut. Det händer till och med att unga ringer och med tankar om att ta livet av sig på grund av utvisningsbeslutet, säger hon.

De långa handläggningstiderna gör att  många av barnen hinner etablera sig i samhället, och de har oftare enklare för det än sina föräldrar. De lär sig lättare språket och får klasskamrater i skolan. När ett utvisningsbeslut då rycker upp dem från den tillvaro de under tiden skapat, blir det ofta en chock, berättar Eva Harnesk.

– De har kanske trott att man skulle få stanna, och så får de inte det. Då känns det så klart som om allt raseras och man ser ingen utväg.

”Inte blivit lyssnade på”

Eva Harnesk ringar in de långa och många gånger för barn obegripliga asylprocesserna som särskilt problematiska, vid sidan av bristen på barnperspektiv. Hon vill att man på myndigheter, inom socialtjänst och på boenden i högre utsträckning tar sig tid att lyssna på barnen och ungdomarna.

– Många känner att de inte har blivit lyssnade på. Det är svårt för unga att prata om vad de varit med om, och då krävs det att man har kompetens och tid till att lyssna. Man skulle behöva ha ett kunskapslyft om barn på flykt och deras trauman.