Antalet aktieägare fortsätter att minska. Andelen som direktäger aktier i befolkningen har gått ned varje år sedan 2002. Men värdet på aktieportföljerna har bara ökat. I slutet av förra året var medianportföljen, det vill säga det mittersta värdet, värd 27 000 kronor. Det är en ökning med 2 000 kronor jämfört med året innan.

Ser man istället på medelportföljen, det vill säga den genomsnittliga portföljen, var den vid utgången av 2014 värd 413 000 kronor, en ökning med 53 000 sedan 2013. För kvinnor var medelportföljen värd 343 000 kronor och för män var medelportföljen värd 465 000 kronor. 

Den stora skillnaden mellan medel- och medianportfölj skvallrar om att aktieförmögenheten är kraftigt snedfördelad med ett relativt litet antal individer som äger en stor del av börsvärdet. I slutet av december hade de 5 procenten med störst innehav omkring 77 procent av aktieförmögenheten.

Hushållens totala aktieförmögenhet uppgick 2014 till 614 miljarder, vilket är en ökning med 65 miljarder jämfört med året innan. Och då ingår inte aktierelaterade placeringar i fond- och försäkringssparande.

”Står med rumpan bar”

Att allt färre människor äger allt större värden på börsen är en av orsakerna till att klyftorna ökar i Sverige. För medan bankerna haft i princip noll procent ränta på sina sparkonton det senaste året har avkastningen på aktieinnehav i många fall varit tvåsiffrig. Exempelvis delade Swedbank ut 12 miljarder i vinst till sina aktieägare efter en totalvinst på 16 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 15 procents avkastning för aktieägarna, värden som till stor del kommer från den del av befolkningen som inte har pengar på börsen. Sammanlagt delade SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken ut över 50 miljarder till aktieägarna efter förra årets vinst på drygt 80 miljarder. 

Förflyttningen och koncentrationen av pengarna fick SVT:s egen ekonomikommentator Peter Rawet att brista ut i poesi när han skulle sammanfatta situationen i en analys:

”Ett två tre fyra – svenska storbanker äro dyra. Den som inga aktier har – hen får heller ingen ränta kvar – och står med rumpan bar.”

Staten har sålt stora aktieinnehav

Men det är inte bara vår privata andel av aktieinnehavet som minskat. Även det gemensamma aktieägandet har minskat stort de senaste två decennierna. Totalt under mandatperioden 2010–2014 sålde alliansregeringen aktier för 60 miljarder kronor.

Sedan 2006 har statens andel av det totala aktieinnehavet på svenska börsen minskat från 4,5 till 1,8 procent.

Som en kombinerad effekt av det minskade ägandet och Vattenfalls dåliga affärer räknar regeringen med att intäkterna från de statliga bolagen och Riksbanken sjunker med ungefär 15 miljarder kronor de närmaste åren. Inte minst storbanken Nordea har tidigare delat ut miljardbelopp till staten, men 2013 sålde alliansen resten av statens aktier.

Stor andel utländska ägare

Bland de nya aktieinnehavarna syns inte minst utländska ägare, som vid utgången av 2014 hade aktier noterade på svenska börsen till ett värde av 2 209 miljarder kronor. Det motsvarar 39,9 procent av det totala börsvärdet och gör utlandet till den största ägarsektorn av aktier noterade i Sverige.  
 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.