I alla fall enligt de skönhetsideal som råder på sociala medier i dag, berättar Heather Widdows professor i filosofi vid University of Warwick.

Hon har skrivit boken ”Perfect me” där hon undersöker hur skönhetsideal fungerar i dagens visuella och virtuella värld.

– Idealen har nu blivit globala. Tidigare har skönhetsideal varierat från plats till plats, men så är det inte längre, säger hon.

Visserligen ser man fortfarande vissa variationer beroende på var i världen man befinner sig: Smal kan vara ”catwalk-smal”, atletiskt smal eller smal med kurvor (på rätt ställen).

– Men det är ändå alltid de här fyra. Det är alltid någon typ av smal. 

Reproduceras av AI

Om skönhetsidealen kändes omänskliga förr, så är de bokstavligen det nu. 

För i dag är det inte bara andra människor vi jämför oss med: AI-genererade bilder får allt större plats i våra flöden. 

Tidigare i somras korades till exempel den helt och hållet AI-genererade marockanska livsstilsinfluencern Kenza Layli till Miss AI i världens första AI-skönhetstävling. 

Men AI-genererade bilder är som speglar: De återskapar det som finns. 

 – Har du matat den med en miljon modellbilder och så kommer den bara att reproducera det snäva idealet som är intränat, säger Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs universitet.

Så om det är bilder på smala, lena, unga, fasta kvinnor som finns, så är det alltså bilder på smala, lena, unga och fasta kvinnor som kommer att genereras.

AI-genererade bilder baseras dessutom ofta på ett underlag med övervägande västerländska ansikten och kroppar, berättar Jonas Ivarsson.

– Basläget är väldigt normerat mot en vit, västerländsk kvinna, för att det har varit så mycket träningsbilder som har sett ut på det sättet. Så om man bara ber ett AI-verktyg om en bild på en kvinna, då får man en sådan. 

Och det verkar stämma. När undertecknad ber Adobes AI-verktyg Firefly ta fram en bild av en kvinna, utan att skriva in några särskilda attribut, får jag dessa fyra:

Också när man ber om en bild på en man, föreställer alla fyra alternativ vita män.

En kvinnas idealansikte ser ut så här, enligt AI:n:

Och detta är vad man får fram när man ber om en bild på den perfekta kvinnokroppen:

Alla på bilderna är vita.

– Sedan kan man be den skapa andra kroppstyper och hudfärger. I den här skönhetstävlingen försöker man få till någonting lite annorlunda, men de faller ändå inom det vackra idealet. Men man hade kunnat skruva på det mycket mer om man hade velat.

Vad är då motsatsen till idealet enligt AI-verktyget? Hur tänker det sig att en ful kvinna ser ut?

Jo, så här:

Och det är först när jag ber om en bild på en ful kvinna, som det dyker upp en bild som föreställer någon lite äldre:

Det är också först när jag ber om en bild på en ful kvinna, som jag får upp en bild som föreställer en kvinna som inte är vit:

När det kommer till influencers som är helt AI-genererade uppstår det även en skevhet i ”livsstilen”. Under sommaren har AI-influencern Aitana Lopez till exempel kunnat besöka Positano och Ibiza, hängt på en yacht och kört en rosa G-wagon. För en AI-influencer har ju… oändligt med pengar? Eller behöver inga pengar?

– Det blir extremt på det sättet. Ett totalt ouppnåeligt ideal. Och det används för produktplacering. Får AI:n tillräckligt många följare, ja men då vill Balenciaga köpa den klädplatsen. 

Det kan låta konstigt att folk vill följa ett konto som är helt på låtsas, men Jonas Ivarsson tycker inte att det skiljer sig så mycket från att följa en väldigt känd person.

– Det som Tom Cruise gör eller det som den här AI-kändisen gör, det blir ändå bara ett sätt att konsumera fiktion. För det är inte det vardagliga man är ute efter, utan det speciella, det snygga. Någon typ av ideal.

Måste sträva efter vårt ”selfie-self”

Men när bilderna vi exponeras för blir mer och mer ”perfekta” ökar mellanrummet mellan hur vi tror att vi borde se ut (och även hur vi faktiskt presenterar oss själva på sociala medier) och vad vi ser i spegeln i verkligheten.

På grund av det blir kroppen i större utsträckning någonting som kan modifieras. Heather Widdows berättar att unga nu kommer till plastikkirurger med selfies med filter på.

– Den ökande artificiella perfektionen i den virtuella världen påverkar vår självkänsla. Vi tror allt mer att vi behöver sträva efter vårt perfekta ”selfie-self”.

Genom att försöka lära barn och unga att bilderna de ser på sociala medier inte alltid är verkliga har man försökt komma åt problemen med att folk strävar efter det ouppnåeliga. Men det hjälper inte.

– Vi vet att ingen ser ut som sin Instagramprofil men det stoppar oss inte från att tro att det är så vi borde se ut. 

Det beror på att alla våra antaganden om hur kunskap fungerar baseras på att vi länge har levt i en värld med en mycket litterär kultur, berättar Heather Widdows. Men när vi successivt har rört oss mot en mer digital värld har vår kultur blivit mer visuell. Och i den här mer visuella kulturen verkar kunskap inte fungera på samma sätt som i en textbaserad kultur. 

Det finns till och med forskning som visar att vi strävar ännu mer efter att efterlikna perfekta bilder om vi vet att de är manipulerade. 

– Det är helt kontraintuitivt. Det borde vara att ju mer vi inser att bilderna är omöjliga att nå desto mindre borde vi känna oss tvungna att nå dem. Men det motsatta är sant. 

Varför det ser ut så här vet man inte.

– Det är något med hur bilder påverkar våra ideal som vi inte riktigt förstår.

Sätter igång hotstrukturer i hjärnan

Vad vi däremot vet är att så fort vi ser skönhetsideal startar en instinktiv jämförelse i våra hjärnor. 

Om det är bilder som visar ideal som ligger långt ifrån vad vi tänker oss att vi kan uppnå aktiveras ofta hotstrukturerna i kvinnors hjärnor, berättar Sissela Nutley, som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

– Det är förknippat med känslor som rädsla, ångest, oro, säger hon. 

På motsvarande sätt kan man känna tillfredsställelse om man tittar på en bild och känner att man själv är mer lik idealet än personen på bilden. Men även det kan i längden vara negativt, eftersom det ändå handlar om att jämföra sig och värdera skönhet högt.

Att jämförelseprocessen sätts igång automatiskt gör den svår att värja sig mot.

– Konsekvenserna av att ha många sådana här bilder i sitt flöde att jämföra sig med är att man kan känna sig otillräcklig, utveckla sämre självkänsla, få en mer negativ kroppsuppfattning. Det har visat sig leda till ökad risk för ätstörningar och mer ångest, säger Sissela Nutley.

Etiskt ideal

I dag lägger vi så stort värde i skönhet att det enligt Heather Widdows har blivit ett etiskt ideal. Vi känner oss duktiga när vi gör saker för att komma närmare idealen. Vi tror att är vi bara smala, unga, fasta och lena nog så kommer vi att få allt det goda i livet, som karriär, relationer, kärlek. När vi däremot gör saker som kan ta oss längre från idealen känner vi oss dåliga och skäms.

– Det har blivit en sätt som vi dömer oss själva, och andra, på. Vi gör moraliska bedömningar utifrån utseende redan på barn i förskoleåldern. 

För att komma ur den här situationen behöver vi börja ta skönhet på allvar, sluta se det som något trivialt och tjejigt. ”Lookism”, alltså att personer som anses oattraktiva diskrimineras, behöver ses på samma sätt som rasism och sexism, tycker Heather Widdows.

– Vi behöver arbeta på alla fronter. Förändra lagar och regler, tänka på hur vi agerar som individer, jobba mer med antimobbning i skolorna, få mer pengar till forskning, säger hon. 

Men också de stora plattformarna, där dessa ideal ständigt sprids och återskapas, har ett ansvar, tycker Sissela Nutley.

– Det är sorgligt att det här har fått så stort genomslag på vårt samhälle. Och att så många mår dåligt och att det fortfarande ligger på individens axlar att hantera det här.