Enligt Fredrik Strand, forskare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och röntgenläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, är den i princip redo att användas.

– Den största fördelen är att man kan spara in röntgenläkartid. Det råder väldigt stor brist på bröstradiologer, röntgenläkare inriktade på bröstdiagnostik, i dag. Sedan verkar det också som att man skulle kunna upptäcka något fler fall av cancer om man kombinerar den bästa AI:n med en röntgenläkare, säger han.

Vad innebär era resultat för patienterna?

– Det kan innebära att man kan få ett snabbare svar. Det kan innebära att vi får röntgenläkare som kan ägna mer tid och resurser åt de som har svårbedömda mammografier. Men innan vi vet det måste vi prova det i kliniken först, säger han.

Han betonar att studien är en genomgång av historiska data.

– För att kunna säga att det ska införas så måste man testa det i kliniken under kontrollerade former först och det planerar vi att göra, säger Fredrik Strand.

Granskas av två läkare

Nästa steg blir att titta på hur dagens bröstcancerscreening skulle kunna förbättras. I dag granskas varje mammografibild av två röntgenläkare. Om någon av dem upptäcker en misstänkt tumör tas fallet vidare till en diskussion där minst två röntgenläkare deltar och bestämmer om kvinnan ska kallas tillbaka för ytterligare undersökning.

Forskarna planerar att titta på både om AI kan fungera som självständig granskare av mammografibilder, men också om tekniken kan användas för att välja ut de kvinnor som ska erbjudas en kompletterande magnetkameraundersökning.

Med magnetkamera upptäcks näsan alla tumörer som inte syns vid mammografi. Men undersökningen är sex gånger dyrare än en mammografiundersökning och dessutom onödig för det stora flertalet kvinnor som har lättbedömda mammografibilder, säger Fredrik Strand.

– Vi ska titta på om man med AI:s hjälp kan välja ut de kvinnor som erbjuds magnetkamera så träffsäkert som möjligt, så att undersökning blir kostnadseffektiv, säger han.