– Det har lett till en situation där det inte längre är ekonomiskt hållbart att hålla alla tre fängelser öppna, och ett möjligt alternativ som övervägs är att hyra ut de oanvända fängelseplatserna till andra länder, säger Ronek Jäär, juniorforskare på Johan Skytte institutet för politiska studier i Tartu.
Justitieminister Liisa Pakosta sa i veckan till den estniska public service-kanalen ERR att det handlar det om cirka 500 fängelseplatser. Förhoppningen är att det ska skapa omkring 400 nya jobb och generera runt 30 miljoner euro i årliga skatteintäkter.
Vill välja typ av fångar
Att Sverige är spekulanter bekräftade Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) nyligen för Ekot, men enligt Liisa Pakosta är också Storbritannien en potentiell kund.
– Inga beslut har dock fattats ännu eftersom de ekonomiska fördelarna noggrant måste vägas mot potentiella säkerhetsrisker. Myndigheterna har betonat att strikta riktlinjer kommer att finnas för vilka typer av fångar Estland skulle acceptera, fortsätter Ronek Jäär.
Estland har ersatt alla kriminalvårdsinrättningar från Sovjettiden med moderna byggnadskomplex. Fängelset i Tallinn invigdes 2018 och enligt Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) håller anläggningarna en hög standard.
Kommittén fick vid sin senaste inspektion knappt några rapporter alls om övervåld av personalen.
Vem ska utreda incidenter?
Men erfarenheter från Belgien och Norge som tidigare hyrt fängelseplatser i Nederländerna visar på juridiska och praktiska utmaningar. Norge skickade totalt 650 dömda till fängelset Norgerhaven i norra Nederländerna mellan 2015 och 2018 – och upplägget fick skarp kritik från Norges civilombudsman.
Bland annat eftersom norsk polis inte får inleda undersökningar i Nederländerna, vilket innebär att de inte kan bevaka mänskliga rättigheter vid eventuella incidenter. Det kan strida mot FN:s tortyrkonvention.
– Det fanns också kritik mot transporterna. Vissa fångar kan vägra att bli förflyttade och då tvingas bli transporterade med våld, säger Linda Kjær Minke, forskare i sociologi på Syddansk Universitet i Danmark.
Hon har studerat de norska och belgiska exemplen, mot bakgrund av att Danmark nu också hakat på trenden.
”En väldigt dyr lösning”
Likt den svenska regeringen planerar den danska att främst skicka personer som dömts till utvisning. Avtal har tecknats med Kosovo – som inte signerat några internationella konventioner om mänskliga rättigheter och där människorättsorganisationer rapporterat om undermåliga fängelseförhållanden.
– Det kommer bli väldigt svårt att utreda om en fånge behandlats illa eftersom det är det kosovanska rättssystemet som då måste ta reda på vad som hänt. Sker en incident i ett kosovanskt fängelse är det den kosovanska polisen som ska utreda händelsen, säger Linda Kjær Minke.
Den danska regeringen har fått hård kritik också för att projektet är dyrt. Landet ska betala omkring 200 miljoner euro, motsvarande 2,3 miljarder svenska kronor, det närmsta decenniet för 300 platser i fängelset Gjilan. Men först ska hundratals kosovanska fängelsevakter utbildas och hela byggnaden renoveras så att det så långt som möjligt efterliknar danska förhållanden.
– Det är en väldigt dyr lösning. Det kostar otroligt mycket att bygga om ett helt fängelse, säger Linda Kjær Minke.
Utredning kommer i januari
Vilka Sverige kan tänkas teckna avtal med i slutändan kan visa sig i januari när utredningen om att hyra fängelseplatser utomlands ska presenteras. Utredaren Mattias Wahlstedt, kanslichef och biträdande avdelningschef på Polismyndighetens rättsavdelning, ska ta fram utkast till avtal med en eller flera lämpliga stater.
Enligt regeringens direktiv ska han i första hand undersöka jämförbara länder i Sveriges närområde. Men eventuella författningsändringar för att hyra fängelseplatser i länder vars kriminalvård skiljer sig från svenska förhållanden ska också beaktas.
– Rika välfärdsstater i norr skyfflar över sina problem till östra Europa, kommenterar Linda Kjær Minke om Sveriges planer.
– Du kan hävda att vi hjälper fattigare länder att utveckla sina fängelsesystem. Men du kan också hävda att vi uppvisar en postkolonial attityd.