När skolans kunskapskrav baseras på att kunna planera och hantera information och ett ideal kring att söka sin egen kunskap och forska – behöver många elever extra stöd. Ofta kan enda sättet att få det vara en diagnos.
Stefan Sundström
Artist och författare, 61år
– Ja det är en bra idé att sätta diagnos på skolan. Barn lärs upp till att vara snabba och stressade.
– Jag tänker ibland att hela samhället har adhd. När man hör radio från 60-talet blir man ju helt nervös för att folk pratar så långsamt. Och filmklippen i barn-tv gör mej åksjuk.
– Det finns något så sjukt resultatorienterat och stressat över samtiden. Kan aldrig sluta väl. Stressen knäcker, sjöng Peps. Han har jävligt rätt
Lina El-Yafi
Spårvagnsförare, 44 år
– Ja, det ställs stora krav på barn och unga idag samtidigt som kraven för att få ett jobb med bra lön och arbetsvillkor ofta kräver högre utbildning.
– Lärandet ska ju vara roligt och skapa mer vilja att lära sig. Om det ställs för stora krav i lägre ålder så finns det risk att man det blir mer stress och press.
Enna Gerin
Biträdande chef för Katalys, 33 år
– Svensk skola har genomgått många gedigna utredningar som identifierat flera allvarliga systemfel – nu senast i Åstrandsutredningen. På #skoltwitter lyfter lärare och rektorer fram konsekvenserna av skolans långt gångna marknadisering. Diagnoser och förslag på åtgärder finns det gott om, problemet är att alla försök att bota patienten stoppas av riksdagens högermajoritet som har nära band till skolindustrin.
– Jag tror överdiagnosticeringen av elever kan handla om en individualisering av sociala problem, lättare att sätta en diagnos på individen än att ändra systemet.
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.