Advokatsamfundet har motsatt sig samtyckeslagstiftning upprepade gånger. Det finns uppenbara nackdelar med en lagändring anser ordföranden Bengt Ivarsson. Han säger att det finns en risk för omvänd bevisbörda, det vill säga att den misstänkte tvingas bevisa sin oskuld.

– I alla rättsstater måste åklagaren styrka brottet, oavsett vilken typ av brott det handlar om. Dessutom är vi av uppfattningen att det kommer att bli mycket mer integritetskränkande frågor till både målsäganden och tilltalad. Samtyckesresonemang kommer ju inte att bli aktuellt vid överfallsvåldtäkter, utan främst i fall där parterna redan inlett sexuell samvaro och någon vill avbryta, säger Bengt Ivarsson.

Han tror att det kan leda till att båda parter måste berätta mer detaljerat om exempelvis kyssar, beröringar och reaktioner, eftersom direkta vittnesmål ofta saknas vid sexualbrott. Av samma orsak finns en risk för att den som velat avbryta sexet avkrävs mer ingående förklaringar.

– Det kommer att bli ett antal frågor kring vad man gjorde för att visa att man ville avbryta genom ord eller handling. Jag gissar att få människor vill berätta så ingående om sitt sexualliv för okända personer, säger Bengt Ivarsson.

På grund av bevissvårigheterna tror han inte att en samtyckeslagstiftning skulle leda till fler domar. Att straffrättslagar också har som funktion att vara normerande och bana väg för attitydförändringar håller han med om.

– Så har det varit med sexköpslagen till exempel, men där har vi inte bevisproblem med integritetskränkande frågor som här. Jag menar att vi ska jobba med attitydpåverkan och att det är viktigt. De som har sex med varandra ska vilja ha det, både vid inredandet och under hela samvaron. Men jag tror att det är viktigare att exempelvis jobba i skolor och informera ungdomar.