Nyligen dömdes två män från Göteborg till livstids fängelse för terrorbrott efter att ha avrättat två människor i Syrien 2013. Samtidigt vill regeringen skärpa svensk terrorlagstiftning. Innan jul läggs en proposition om att göra det olagligt att resa utomlands och slåss för terrorgrupper.

– Det som är det stora problemet är att bevisa brott som begåtts utomlands. Det problemet löser du inte genom att ändra lagstiftningen. Nu kan man vara tacksam från myndigheternas sida eftersom Islamiska staten (IS) har en fäbless för att filma och lägga upp på nätet, det blev bra bevisning i Göteborg. Annars krävs det mycket, man ska till exempel hitta vittnen som kan uttala sig. Där hjälper inte ny lagstiftning, säger Bengt Ivarsson, ordförande i Sveriges Advokatsamfund.

Skyldiga införa lagstiftning

Regeringen är till viss del skyldig att införa lagstiftningen om terrorresor. FN la en resolution om det förra året och Sverige är bundet att följa den. Men lagrådet sågar ändå regeringens förslag, som de menar är allt för långtgående. Förslaget innebär bland annat att personer ska kunna straffas redan om de planerar en resa i syfte att ansluta sig till en terrorgrupp. Även att skänka pengar till någon som är medlem i en terrororganisation ska vara straffbart. Bengt Ivarsson anser att det blir mycket otydligt var lagens gränser egentligen går.

– När det gäller finansiering säger lagrådet att det kan gälla en rad vardagliga handlingar som även kan ha humanitära skäl. Om jag till exempel har en släkting som slåss för IS och jag skickar pengar eller bandage kan jag träffas av lagstiftningen. Sedan måste man bevisa att någon gör detta och det är lite oklart med uppsåtet om man skickar pengar eller prylar till någon.

Oklart vad terrorgrupp är

Bengt Ivarsson säger också att det inte är helt klart vad som räknas som terrororganisation och vilka definitioner regeringen tänkt utgå ifrån. EU har till exempel en lista över terror­stämplade organisationer och FN en annan.

– Problemet från början är väl vad som är terrorism och vem som är terrorist. Det här är inte grupper där man skaffar medlemskort eller hamnar i någon typ av offentligt register. En del av de organisationer som är terrorstämplade har någon form av kärngrupper och sedan andra mer löst sammansatta grupper runt sig som satelliter. PKK är terrorstämplade, Peshmerga är det inte, var drar man gränsen där? Är det gränsen mellan Turkiet och Syrien som gäller eller beror det på var man landar någonstans? säger Bengt Ivarsson.

Han tror inte att regeringens lagförslag som det ser ut nu kommer att resultera i fler fällande domar.

– Det är svårt att bevisa vad folk tänker när de sätter sig på ett flyg till Damaskus. Möjligtvis skulle flickan från Linköping som sitter i Österrike och har sagt att hon ska ansluta sig till IS kunna straffas med dessa nya lagar. Med nuvarande svensk lagstiftning har hon inte begått något brott i vart fall.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Regeringens förslag

Förra veckan kom regeringen och allianspartierna överens om nya åtgärder mot terrorism. Målet är att lägga ett lagförslag till riksdagen innan jul. Går det igenom innebär det en väsentlig skärpning av nuvarande terrorlagstiftning. Bland förslagen finns:

• Skärpt kriminalisering av terrorkrigsresor.

• Skärpt kriminalisering av terrorism.

• Snabbare stopp för missbruk av svenska pass.

• Åtgärder mot illegala vapen och höjda straff för handgranater och explosivvaror.

• Möjlighet att dela information digitalt för FRA, Must och Säpo.