Ovanstående är hämtat från polismyndighetens egen handledning för sociala medier. Men trots den tydliga uppmaningen om hur polisen ska kommunicera är det inte svårt att hitta exempel där både officiella och enskilda polisers konton i sociala medier till synes bryter mot riktlinjerna, bland annat genom att värdeladdade ord används och att åsikter, inte nödvändigtvis fakta, presenteras.
Nedsättande beskrivningar
”Psykotiska”, ”labila”, ”motsträviga”, ”förvirrade” och ”outhärdligt jobbiga” är några av de beskrivningar av människor som använts och som publicerats på både officiella och inofficiella kanaler på sociala medier och som Max V Karlsson uppmärksammade på ledarplats i Dagens ETC tidigare i veckan.
– Det är mycket anmärkningsvärda och inte acceptabla formuleringar, säger Emma Persson, advokat vid egna byrån och specialiserad på brottmål, familjerätt, migrationsrätt och socialrätt.
– Jag tycker att det är bra och en självklarhet att myndigheter finns på sociala medier. I polisens handbok för deras närvaro på sociala medier beskriver de syftet och jag instämmer i vad de som står där. Problemet är dock när myndighetskonton och myndighetsanställda agerar på ett sätt som är oprofessionellt och inte i linje med deras tjänst och uppdrag samt när detta går ut över enskilda och allmänhet de möter i arbetet.
Spelar det någon roll om formuleringarna återfinns i polisens egna kanaler eller om det handlar om enskilda polismän och deras medverkan i sociala medier?
– Nej, myndighetskonton och enskilda poliser måste följa gällande lagstiftning samt polisens riktlinjer.
Många JO-anmälningar
Problemet är inte nytt. Redan 2016 rapporterade P4 Stockholm att Stockholm, med totalt 62 olika konton i sociala medier, var det polisdistrikt som dittills fått allra flest JO-anmälningar mot sig.
– Man är en myndighet som måste fundera lite på vad den rollen kräver. För polisen är det oerhört viktigt att man har allmänhetens förtroende. Om man skriver saker på myndighetens hemsida som gör att vissa människor och grupper, känner att de inte kan ha förtroende för poliser som skriver så här, som ger uttryck för den här åsikten, eller som skriver väldigt ingående och utlämnande om ingripanden man gör. Då tycker jag att det är väldigt allvarligt och riskerar att urholka förtroendet och påverka polisarbetet och samhället på ett negativt sätt, sa Cecilia Renfors på Justitieombudsmannen (JO) till P4 Stockholm då.
JO-anmälningarna mot polisen har dock fortsatt trilla in. Och inte bara i Stockholm.
Döms ut för osaklighet
När Dagens ETC ber JO om en lista över anmälningar kopplade till polisens agerande på sociala medier visar det sig att det kommit in ett 70-tal sådana sedan 2016, de flesta kopplade till inlägg på Twitter eller Facebook, ofta med fokus på huruvida innehållet i anmälda inlägg varit sakligt nog eller på lämpligheten i att lägga ut bilder och filmklipp på utsatta personer.
Att polisen JO-anmäls är dock inte samma sak som att JO till slut väljer att agera. Endast en av de över 70 anmälningarna resulterade i att JO riktade kritik mot polisen. Det var 2019 för inlägg som gjorts på polisens Facebook året före.
”Sammantaget lever de anmälda inläggen inte upp till de krav på saklighet och opartiskhet som måste ställas på polisens medverkan i sociala medier och Polismyndigheten ska kritiseras för det”, skrev JO i sitt utlåtande då.
”Det är anmärkningsvärt”
Att Polismyndigheten behöver lyfta sig i kragen är något som Emma Persson helt håller med om.
– Varför det inte händer något trots upprepad kritik under flera år vet jag inte. Det är anmärkningsvärt och polisen behöver snarast styra upp sitt agerande i sociala medier så att de följer gällande lagstiftning samt sina egna riktlinjer.
Dagens ETC har sökt polisen men svar har inte gått att få före denna tidnings pressläggning.
PODD: Lyssna på podden Dagens ETC: Bakom rubrikerna. Det här avsnittet gästas av Max V Karlsson. Han berättar om sin granskning av polisens grova övertramp i sociala medier. Prenumerera gärna på podden i din app (sök: ETC Play).
