Bara veckor innan elever runtom i landet ska genomföra vårens nationella prov meddelar Skolverket att de pausar digitala provplattformen. Detta efter att allvarliga fel upptäckts och elevers personuppgifter läckts.
– Elevernas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde, och vi måste vara helt säkra på att vi kan genomföra de viktiga nationella proven på ett säkert sätt och med hög kvalitet. Jag ser inte att så är fallet, och jag har därför fattat beslutet att stänga provtjänsten under våren 2025 för att se till att vi får väl fungerande lösning för landets skolor, skriver Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, på myndighetens hemsida.
Arbetet med att digitalisera de nationella proven har pågått sedan 2017 och Skolverket har hittills plöjt ner nästan 700 miljoner kronor i projektet.
Pausades efter fyra dagar
Det är dock långtifrån första gången som staten bränt pengar på kostsamma upphandlingar av digitala tjänster – tjänster som sedan visar sig vara oanvändbara.
Ett exempel är Stockholms stads prestigeprojekt Skolplattformen som skulle bli ett it-system i ”världsklass”. Sex år efter lanseringen och över en miljard investerade kronor senare valde Stockholms stad att ersätta systemet.
Ett annat är det digitala vårdinformationssystemet Millenium som infördes i Västra Götalandsregionen (VGR) i slutet av förra året. Efter bara fyra dagar pausades projektet, som beräknas kosta regionen 5,5 miljarder kronor, på obestämd tid.
Hör hemma i 90-talet
Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet, tycker att de havererade och utskällda it-projekten präglas av samma problematik.
– Det saknas helt enkelt kompetens från beställarens sida och förståelse för tekniska lösningar.
Att köpa in stora, övergripande it-system är enligt honom något som snarare hör hemma på 90-talet.
– Det är i stort sett ingen som vill sälja sådana lösningar längre, eftersom det inte är utvecklingsbart och framtidssäkert. Man låser in sig i en dålig, stängd tjänst, konstaterar han.
Struntade i dem det berör
Istället tycker han att man bör satsa på mindre system och plattformar och utgå ifrån de förutsättningar som finns.
– I fallet med de nationella proven använder flera skolor i dagsläget världsledande provsystem. Det hade varit en enkel sak att bara koppla ihop dessa lösningar.
Han betonar viken av att ha användarna i åtanke och involvera dessa i processen.
– Det borde ha varit utgångspunkten för Skolverket, men istället struntade man i hur det här skulle öka kostnaderna för skolorna, göra skolverksamheten än mer komplex och skapa stress för eleverna.
Professorn ser rött
Nuvarande avtal med företaget bakom den digitala plattformen för nationella prov upphör 2028. Parallellt med det pågående haveriet inleder Skolverket därför en ny upphandling för provplattformen, något som får Johan Magnusson att se rött.
– Skrota det! Nu har vi lärt oss att det är dumheter och förstör verksamheten. Man borde istället vara tacksam för att det körde ihop sig när det gjorde och att man inte låst fast sig vid något som inte längre är relevant, säger han.
Skolverket har försvarat problemen genom att säga att det rör sig om komplexa uppdrag. Hur ser du på det?
– Det blir komplext om man inte har kompetens kring den här typen av frågeställning, då börjar man fokusera på fel saker. Har man inte den kompetensen internt så måste man söka den externt, från experter som förstår teknik, men det har man inte lyckats med här.
Kritiken: de lyssnar inte
Hanna Garberg är svensklärare och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm. Hon ser Skolverkets misslyckande som ännu ett slag i ansiktet på lärare.
– Det är så många lärare som lagt ner fruktansvärt mycket tid på att lära sig de här systemen och nu visar det sig att det är helt i onödan, säger Hanna Garberg.
Hon påpekar att lärare länge signalerat kring risker och problem.
– Vi flaggade för svårigheter, felaktigheter och utmaningar när plattformen testades. Dessutom tar man inte hänsyn till hur vi lärare jobbar, till exempel att vi vill ha möjlighet att genomföra sambedömningar.
Allra mest graverande enligt Hanna Garberg är att händelsen skadar lärarkårens förtroende för Skolverket ytterligare.
– Det förtroendet var redan naggat i kanten. Med det här agerandet visar man återigen att man hellre tar orimliga och ologiska beslut än lyssnar på professionens råd.
