– De går från bidrag till arbete och får en ny rad i sitt cv. I max två år arbetar de under avtalsenliga schyssta villkor och får en kontakt med arbetsmarknaden. Det är bara fördelar, säger Ulrik Wärnsberg.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Redan i dag finns ett 40-tal personer anställda på extratjänster i Uppsala kommun, sedan har kommunen väntat på att Kommunal och SKL ska komma överens om villkoren.
– De ska göra sådant som personalen på arbetsplatsen i dag inte gör, men som alla är överens om att det borde göras. Någon som håller handen eller går på promenader inom äldreomsorgen, eller en extra vuxen i matsalen på skolan, till exempel.
Exakt var i förvaltningen extratjänsterna kommer att skapas är ännu inte klart, utan upp till förvaltningarna att ta fram, menar Ulrik Wärnsberg. Men han nämner arbete inom äldreomsorg, LSS, skola och administration.
Osäkert kring ersättning av Fas 3
Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är försiktigt positiv till extratjänsterna.
– Ju mer likt ett vanligt jobb insatsen är desto bättre fungerar den.
Men om man tänker sig att extratjänsterna ska ersätta Fas 3 är det osäkert hur det går, menar Anders Forslund.
– Tanken med den tidigare jobb- och utvecklingsgrantin var ju att insatserna i Fas 1 och Fas 2 skulle vara så intensiva att de som till slut hamnade i Fas 3 egentligen mest skulle vara personer som av olika skäl inte klarar av att sköta ett vanligt jobb. Och då är det ju frågan om de kan fungera på en extratjänst.
– Nu tyder visserligen studier som vi har gjort på att jobb- och utvecklingsgarantin inte riktigt fungerade som det var tänkt, och att en del av dem som har hamnat i Fas 3 inte har fått alla chanser. Så kanske kan extratjänster fungera för en del av deltagarna där ändå.
Extratjänsterna, menar Anders Forslund, skulle alltså kunna fungera lite som ett test. Inte bara av arbetsmarknadens förmåga att suga upp arbetsvilliga personer, utan också på huruvida man gjorde rätt i det förra systemet, jobb- och utvecklingsgarantin.
En svår balans
Ju närmare arbetsuppgifterna inom extratjänsten ligger desto större chans är det att den leder vidare till jobb efter att arbetsmarknadsåtgärden är avslutad, menar Anders Forslund. Antingen på samma arbetsplats eller genom att det finns en referens hos den arbetsgivare som man har gjort extratjänst hos.
– Man går en balansgång. Regeringen vill ju inte att extratjänsterna ska tränga ut ordinarie jobb. Samtidigt ska extratjänsten vara så lik den ordinarie tjänsten som möjligt.
Om en tjänst som är utformad mer som understödjande kringarbete kommer att bli meriterande är ännu oklart, menar Anders Forslund.
Så ”extratjänst” skulle snarare kunna bli en negativ stämpel när jag lämnar in mitt cv till den jag söker jobb hos?
– Ja, men arbetsgivaren kan också tänka att du ändå har klarat av att sköta en extratjänst trots att du har varit borta från arbetslivet i flera år, och bestämma sig för att ge dig en chans av den anledningen. Det vet vi inte.
Anders Forslund menar att forskningen visar på två saker som verkligen fungerar. Det ena är att subventionera arbetsgivare rakt av för att nyanställa till vanliga jobb. Det andra är att mångfaldiga insatser för just den grupp som förblir arbetslös under lång tid.
– Vi studerade ett försöksprojekt som gjordes i Stockholm under en period, där arbetsförmedlarna fick färre personer att hjälpa och därmed mycket mer tid för varje person. Det var väldigt framgångsrikt.
– Arbetsmarknaden nu bygger mycket på kontakter, det är inte så många som får jobb genom annonser. Problemet för långtidsarbetslösa är att de ofta inte har jobbat upp så många kontakter som kan leda till jobb, och det var det som arbetsförmedlingen hjälpte till med här. De kontaktade arbetsgivare och sålde in de långtidsarbetslösa personerna.
– Vanligtvis har personalen på arbetsförmedlingen inte alls den tiden, de hinner mest hänvisa till kurser om hur man söker jobb.
