– I kommunen är det bara en av alla nämnder som har ett aktivt arbetsmiljöarbete, även om politikerna faktiskt har det yttersta arbetsmiljöansvaret. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Michael Walldén menar att de administrativa och understödjande tjänsterna är för få, till exempel i skolan, att chefer har för många underställda för att fånga upp medarbetare i behov av förebyggande vård och han kallar HR-organisationen i Uppsala för "anorektisk". 

– Det innebär att de chefer som behöver hjälp när medarbetare håller på att bli sjuka inte kan få det stöd de behöver, säger Michael Walldén.

Ute i verksamheterna har effekterna varit störst i socialtjänsten, där 15–20 tjänster i dag är vakanta för att ingen vill söka dem. 

– Det är en trend i hela landet och jag vet inte säkert hur den ska vändas, säger Michael Walldén, som berättar att allt fler unga socialsekreterare sjukskriver sig eller säger upp sig eftersom de alltför snabbt får för svåra uppgifter, saknar erfarna arbetskamrater och får hög arbetsbelastning, i kombination med ett privatliv som också det kräver uppoffringar.  

Skolan och vården i farozonen

Andra verksamheter som är på väg att drabbas av kris är skolan och delar av vården. 

– Jag tycker att vi har tagit ett antal viktiga steg på vägen de senaste åren med ett systematiskt arbetsmiljöarbete och med att följa upp medarbetare som är långtidssjukskrivna, säger Anna Bittner, HR-direktör i Uppsala kommun, som inte tycker att Michael Walldéns bild är rättvisande.

Hon bollar tillbaka ansvaret för arbetet mot ohälsan till cheferna i Uppsala kommun, som hon menar har tydliga riktlinjer och mål att arbeta med arbetsmiljö. Men hon håller med om att många chefer har ett för stort antal medarbetare och hoppas att kommunen ska komma tillrätta med problemet framöver. 

Michael Walldén menar att verksamheten i Uppsala kommun har en väldig slagsida mot resultat och ekonomi och att chefer inte ens har tiden att titta på andra faktorer. Därför tycker han att rapporten som Vision har gjort kan spela en viktig roll, då den visar på ohälsans ekonomiska prislapp. 

I Uppsala kan kommunen spara 12 miljoner i direkta kostnader och 51 miljoner indirekt i samhällsservice som faller bort vid sjukskrivning, visar Visions rapport, som har tagits fram i samarbete med Stockholms universitet. 

– Det är egentligen lågt räknat, för det finns direkta kostnader förknippade med sjukskrivning som vi inte har kunnat ta med i beräkningen, säger Jenny Andersson, som har skrivit rapporten. 

Men många sjukskrivs ju för att de jobbar i verksamheter där det är lite personal. Ska man förebygga det måste man ju nyanställa, och det kostar en del pengar. Så skulle man tjäna på det i så fall?

– Vi menar att man måste komma bort från ett sådant kortsiktigt tänkande, eftersom även kortsiktiga besparingar leder till stora kostnader i längden. 

Nytt förebyggande arbetssätt

Som utgångspunkt för rapporten har man haft den kommun och det landsting som ligger lägst i sjukskrivningstal. I kommunen Torsby i Värmland bestämde sig politikerna för ett tiotal år sedan att göra något åt sina ovanligt höga sjukskrivningstal med ett nytt, mer förebyggande, arbetssätt. Man bestämde sig snabbt för att inte bry sig om huruvida ohälsan berodde på jobbet eller livet i övrigt, och att hjälpa individen oavsett orsak. Nu har sjukskrivningstalet sänkts med hälften.

Anna Bittner förklarar att det är svårt att veta om förhållandena i Torsby är möjliga att översätta till förhållandena i Uppsala. 

– Vi vet inte hur stora deras verksamheter är och hur det ser ut där. Men att arbeta för en god arbetsmiljö är oerhört viktigt.