Inflationsbekämpningen är över – men arbetslösheten stiger och den ekonomiska tillväxt regeringen vurmar för är låg. Nu ser regeringen både möjlighet och behov av att lägga en mer offensiv budget än de senaste åren.

– Vi ska göra vårt för att få Sverige ur lågkonjunkturen och få fart på ekonomin igen.

Totalt 60 miljarder anser regeringen att det finns att spendera på satsningar och skattesänkningar i den budget som läggs på riksdagens bord den 20 september. Detta så kallade reformutrymme kan jämföras med 40 miljarder i den förra statsbudgeten. Det är också mer än de 50 miljarder Konjunkturinstitutet bedömt att det finns utrymme för. Elisabeth Svantesson moticerar den mer spendersamma linjen med lågkonjunkturen, men också med ambitionen att stärka försvar och rättsväsende.

– Vi har bestämt oss för att vända utvecklingen med kriminaliteten, se till att gränserna är säkra och tillsammans med andra Natomedlemmar både göra Sverige tryggare, men också Nato starkare. Allt det kräver pengar.

Regeringen vill också stärka hushållens köpkraft.

– Vi vill bygga Sverige och oss som bor här rikare.

Elisabeth Svantesson flaggade också för satsningar på forskning och infrastruktur.

– VI har behov av investeringar som också gör att ekonomin också växer på sikt.

Vändning i sikte

Regeringen spår att konjunkturen stiger mot slutet av året och att arbetslösheten vänder neråt under nästa år.

– Det ljusnar vid horisonten, säger Elisabeth Svantesson.

Finansministern lämnade samtidigt en brasklapp – den osäkra omvärlden.

– Jag vet inte hur många gånger under två år som finansminister som jag har sagt att det är en osäker utveckling, men så är det verkligen. Så fort det blir en svagare efterfrågan i omvärlden påverkas svensk ekonomi.

Som Dagens ETC tidigare berättat har Kristdemokraterna drivit på för att lägga en expansiv budget. De stora behov som finns bland annat när det gäller järnväg och annan infrastruktur motiverar att staten lånar mer pengar till satsningar, enligt partiet. KD vill också ersätta målet om överskott med ett underskottsmål. Det vänder sig finansministern emot med emfas.

– Jag är skeptiskt till ett underskottsmål av den enkla anledning att det skulle riskera att dra i väg alldeles förfärligt.

Flygskatt stötesten

När finansministern nu presenterat vad regeringen anser att reformutrymmet är fortsätter Tidöpartierna sina förhandlingar om hur pengarna ska fördelas. Några nya besked om detta gav finansministern inte på torsdagen. En av stötestenarna mellan Tidöpartierna är vad som ska ske med flygskatten. Enligt ett förslag som skickades ut på remiss i våras ska skatten halveras, men enligt anonyma uppgifter till Ekot kan den avskaffas helt.