Nästan lika många har dömts för vålds-, hot-, eller vapenbrott. Men att brottet är allvarligt behöver inte betyda att legitimationen ryker. I ett av fallen har till exempel en pappa dömts för grov fridskränkning av sina barn. Han har regelbundet straffat barnen när de inte skött sig, och ska ha slagit dem med sladdar och ett bälte. Mannen dömdes till åtta månaders fängelse – och profilerade sig senare som specialiserad inom familjestöd och föräldrarådgivning.

– Det låter klart problematiskt. Som patient behöver du ha förtroende för den psykolog du träffar. Om jag som patient får kännedom om något sådant skulle det vara svårt att känna det förtroendet, säger Patrik Lind, ordförande i etikrådet på Sveriges psykologiförbund.

Enstaka rattfylla inget problem

Sedan 1987 har totalt 18 psykologer fått sina legitimationer indragna. I de flesta fall är inte brottslighet orsaken, utan istället handlar det om ”oskicklighet eller annan olämplighet”. Patrik Lind menar att det är svårt att säga varför så få blir av med sina legitimationer – den bedömningen gör Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd efter att ett ärende kommer från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – men han tycker inte att brottslighet per automatik ska leda till indragen legitimering.

– Det spelar roll vad det är för kriminalitet det handlar om. En enstaka rattfylla kanske inte påverkar ditt förtroende som psykolog till exempel. Det spelar också roll hur länge sedan det var brottet begicks.

Enligt rapportförfattarna är det rimligt att ställa särskilt höga krav på psykologer eftersom de möter och ska hjälpa en patientgrupp som ofta är sårbar. Håller du med om det?

– Ja, absolut. Man behöver verkligen kunna lita på sin psykolog. Men det är svårt att säga generellt att det är olämpligt att arbeta som psykolog om man blivit dömd för brott.

Hotade ex med mattkniv

Drygt 50 av de 400 brottsdömda psykologerna har gjort sig skyldiga till misshandel eller annat våld. I ett av fallen har en man åkt hem till sin exfru med en mattkniv i handen. Han ska ha varit berusad och också tagit bland annat Rohypnol när han kom hem till henne och skar upp däcken på hennes bil och hennes cykel. Händelsen ledde till en dom om dagsböter, men inte till någon tillsyn mot mannen. Tio år efter domen riktade Socialstyrelsen dock kritik mot honom, efter att han ska ha utnyttjat en patient sexuellt och våldfört sig på henne. Mannen kunde dock fortsätta jobba som vanligt – eftersom ord stod mot ord togs inte ärendet vidare till HSAN. 

Inte heller har de män som dömts för sexualbrott utretts av ansvarsnämnden eller Ivo. I ett av fallen ska en psykolog ha blottat sig för flera grannkvinnor ett hundratal gånger. Även han dömdes till dagsböter, men någon utredning hos Ivo ledde det inte till. Varför det är så, och varför så få legitimationer dras in, kan Ivo inte svara på. I ett mejl skriver myndighetens presschef Adam Alfredsson att de inte har analyserat rapporten från Acta publica och ”därmed är det svårt att ge svar på frågorna i detalj.” Han påpekar dock att det tidigare förekommit brister kring inrapporteringen från Domstolsverket till Ivo.

– Domstolarna är skyldiga att inom en vecka skicka domar som rör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som dömts för vissa brott till Ivo. Att vi får ta del av dessa domar har en avgörande betydelse för patientsäkerheten, skriver Adam Alfredsson.

Enligt rapportförfattarna talar mycket för att det någonstans i systemet brister. Att bara sju personer på 36 år blivit av med sin legitimation på grund av brott de begått ”indikerar att det finns brister i tillsynssystemet. Hål som gör att brottsdömda psykologer kan undgå tillsyn, och gör att människor i sina sköraste situationer riskerar att söka stöd hos yrkesverksamma vars lämplighet starkt kan ifrågasättas.”