Artikelns huvudförfattare, Andrew Wakefield, hävdade att det fanns ett samband mellan MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund) och autism hos barn och lade därmed grunden till en ännu livskraftig antivaccinationsrörelse.
Tolv år senare drog The Lancet tillbaka artikeln och fann bland annat att Andrew Wakefield brutit mot etiska regler i sin forskning. I samma veva blev han även av med sin läkarlicens, men han hävdar än i dag att hans påstående stämde.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Pizzagate
2016 spreds nyheten att källaren under pizzarestaurangen Comet Ping Pong, i den amerikanska huvudstaden Washington DC, utgjorde navet i en internationell barnsexhärva – ledd av Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton, som enligt nyheten dessutom skulle ha en förkärlek för minderåriga flickor.
”Avslöjandet” kom mitt under brinnande presidentval och fick bred spridning med hjälp av extremhögersajter som Breitbart och Infowars. Med gevär, pistol och kniv tog sig en man från delstaten North Carolina dit för att befria barnen. Han hittade inga barn. Han hittade inte ens en källare, eftersom Comet Ping Pong inte har någon sådan.
Riktiga konsekvenser
Förra året fick en fejknyhet omedelbara och dödliga konsekvenser i delstaten Jharkhand i centrala Indien. På sociala medier hade rykten spridits om att barn kidnappas för människohandel och hundratals människor gick till handling direkt. Två olika mobbar dödade totalt sju oskyldiga män utan att polisen hade möjlighet att ingripa.
Indien har på senare tid plågats av flera liknande incidenter, ibland kopplade till religiösa, men framför allt politiska, konflikter. De organisationer som likt svenska Metros Viralgranskaren försöker komma till botten med fejknyheter och informera allmänheten om dem kämpar motströms mot den stora mängd falska rykten som florerar, rapporterar Al Jazeera.
Last night in Sweden
”Vi måste hålla vårt land säkert. Ni ser vad som händer i Tyskland, ni ser vad som hände i går kväll i Sverige”, sade USA:s president Donald Trump i februari förra året under ett tal där han varnade för att ökad migration leder till terrordåd.
Men vad som hade hänt i Sverige kvällen innan var det absolut ingen som visste. På sociala medier spreds snabbt bilder på tomma gator, fredagsmys och bastubad under hashtaggen #lastnightinsweden och i en mindre statsmannalik tweet undrade Carl Bildt vad den amerikanska presidenten hade rökt.
I dag visar dock en snabb sökning på hashtaggen att den nu används för att sprida nygamla falska nyheter om att ökad invandring till Sverige har lett till massvåldtäkter och kriminalitet. I sociala medier verkar det sista ordet aldrig vara sagt, oavsett
sanningshalt.
Jorden är platt, läkemedelsbolagen vaccinerar ihjäl barn och FBI lägger ut chemtrails för att styra vår hjärnor. Nätets mest uppenbara galenskaper är lätta att genomskåda. Svårare kan det vara om budskapet verkar trovärdig och är snyggt förpackat.
Här är tre källkritiska tips.
1. Vem säger vad och varför? Klassisk källkritik går ut på att närläsa och analysera texter utifrån budskap och avsändare. I dag går det att ta en genväg via nätet. En snabb googling eller sökning på Wikipedia kan ge värdefull information om vem som står bakom texten och vad syftet är.
Verkar den som står bakom trovärdig? Är personen oberoende eller knuten till något specifikt särintresse? Verkar det finnas något bakomliggande syfte med texten, exempelvis ekonomiskt eller politiskt?
2. Hur ser bevisföringen ut? Saklig argumentation som bygger på direkta citat, vedertagen fakta och forskningsdata signalerar hög trovärdighet. Är texten baserad på känsloargumentation med få eller svaga hänvisningar till vedertagen fakta bör den läsas med större försiktighet. Klassisk politisk propaganda och manipulation bygger i huvudsak på känsloargument.
3. Säger många samma sak? Att få uppgifter bekräftade av flera av varandra oberoende källor är en grundläggande journalistisk arbetsmetod som lätt kan översättas till källkritik i vardagen.
Googla texten. Har flera skrivit ungefär samma sak eller kommit till liknande slutsatser? Det tyder på hög trovärdighet. Går texten på tvärs med vedertagna fakta eller kommer den fram till väsentlig skilda slutsatser jämfört med andra texter i samma ämne? Låg trovärdighet.
