– Värst var nog när jag skulle ta mig in i Ungern. Jag och en grupp andra flyktingar simmade över en gränsflod mitt i natten och gick sedan i 16 timmar innan vi lyckades få tag i en bil som mot betalning körde oss vidare mot huvudstaden Budapest.

Framme i Budapest var det kaos på tågstationen som var fylld med flyktingar som ville ta tåget vidare till norra Europa. Nour Ammar och gruppen hon var tillsammans med, beslutade sig av rädsla för att bli tagna av polis där, att försöka ta sig vidare på annat sätt. De övernattade på ett hotell när polisen knackade på mitt i natten.

– Jag betalde 50 euro och då lät de mig vara. 

Flykten från Syrien började för tre år sedan när hennes far dödades och kriget hotade henne och hennes mor. Nour Ammar förklarar att både regeringstrupperna och Islamiska staten (IS) gjorde det omöjligt att stanna kvar.

– Det var inte säkert någonstans i Syrien och de enda landet i Mellanöstern som tog emot syriska flyktingar var Egypten så vi flydde dit.

Ordnade upp sig i Turkiet 

Där stannade de i ett år innan de inte var välkomna där längre. Denna gång flydde de till Turkiet och där verkade saker och ting ordna sig på ett bra sätt för dem. Nour Ammar lärde sig turkiska och började arbeta på ett fraktbolag i Istanbul och tjänade pengar. Senare fick hon arbete på turkiska statstelevisionens arabisktalade kanal på ett hälsomagasin. Sammanlagt blev det två år i Turkiet innan katastrofen inträffade.

– Mitt pass blev stulet på en galleria i Istanbul och mitt uppehållstillstånd i Turkiet gick ut och utan pass kunde jag inte få ett nytt. Jag kände att jag måste få ordning på min tillvaro och beslutade mig för att lämna Turkiet.

Tvingades sova på gatan

Första sträckan på flykten till Sverige gick via en liten gummibåt tillsammans med 47 andra personer som skulle smugglas över havet från Turkiet till den grekiska ön Agathonisi. Där fick flyktingarna sova på gatan eftersom syrier inte var välkomna någonstans. Mellan Grekland och målet att komma in i Ungern och sedan genom resten av EU till Sverige gällde det först att korsa gränserna till Makedonien och Serbien. Det blev fler nätter som fick tillbringas ute på gatan innan hon kunde ta en buss fullastad med hundratals andra flyktingar genom Makedonien vidare till gränsen mellan Serbien och Ungern.  Hela tiden gällde det att inte bli tagen av polis. Väl inne i Ungern skulle Nour Ammar komma innanför gränsen till EU:s fria rörlighet för människor. Det var vid denna sista och viktigaste övergång hon tillsammans med en grupp flyktingar beslöt sig för att simma över gränsfloden för att inte bli tagna av polisen. I Budapest klarade hon inte att hålla sig undan längre.

– Jag fick veta att standardpriset var 50 euro om polisen skulle ta en i Ungern. Med tanke på att det var 16 000 flyktingar som ville in i Ungern vid gränsen mot Serbien kan man tänka sig att polisen gjorde bra affärer.

”En härlig känsla att komma fram”

Efter att ha lyckats muta polisen i Budapest fick hon betala 400 euro för att bli körd i en bil därifrån till Wien. Från Wien blev det tåg till Göteborg där Nour Ammar gick till en polisstation och sökte asyl. Hon säger att flykten från Turkiet till Göteborg sammanlagt kostade 4 000 euro.

– Det var en härlig känsla att komma fram och jag lät gärna mina fingeravtryck bli tagna i Göteborg. Nu bor jag hos min bror här i Hällefors och väntar på uppehållstillstånd. Jag vill lära mig svenska och börja arbeta så fort som möjligt. Det enda jag saknar är min mor som är kvar i Turkiet. Hon är för gammal för att bli klara av en sådan flykt som jag gjorde för att komma hit.

– Till Syrien tror jag aldrig att jag kommer att återvända. Även om kriget skulle sluta i morgon tar det tio, femton år att bygga upp allt som blivit förstört i kriget. Det är Sverige som gäller för mig nu, säger Nour Ammar.