340 miljoner gav ingen effekt på jämställdheten

– Bonusen inte haft någon effekt generellt på hur föräldrar väljer att dela på dagarna. Det har inte blivit som man tänkt, att kvinnorna går tillbaka till arbetsmarknaden tidigare och männen är hemma och tar hand om barnen, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Statistiken visar visserligen att antalet föräldrar som fått jämställdhetsbonusen blivit fler. På fyra år har de ökat från drygt 150 000 till strax över 260 000 personer och den totala summan har stigit från 219 miljoner kronor till 340 miljoner.

Slagit ojämnt

Men fördelningen har slagit ojämnt för olika inkomstgrupper och i nitton av de tjugo kommuner där flest föräldrar fått bonusen är medelinkomsten långt över genomsnittet. En genomgång av bonusen 2013 visade också att den stora majoriteten av utbetalningarna gick till högutbildade, som haft kännedom om hur bonusen kunnat utnyttjas.

Försäkringskassans egna analyser visar dessutom att bonusen har haft väldigt liten effekt. Bara några procent av föräldrarna påverkades av jämställdhetsbonusen när de valde att dela dagarna mellan sig och sedan bonusen infördes av alliansregeringen 2008 har andelen föräldradagar som pappor tar ut endast ökat med några procentenheter.

Med andra ord kan jämställdhetsbonusen i praktiken sägas ha blivit ett bidrag till välutbildad och välbärgad medelklass, som delade lika på föräldradagarna även före bonusens införande. Nästa år avskaffas bonusen.

Snarare normer än ekonomi

Fortfarande är det kvinnorna som tar ut tre fjärdedelar av föräldraledigheten. Familjerna själva motiverar ofta sitt beslut med att det är det mest ekonomiskt lönsamma för familjen, men det stämmer inte riktigt, säger Niklas Löfgren.

– Vi vet att i par där kvinnan tjänar mest så tar hon ändå ut mer föräldraledighet än mannen. Om det bara handlade om ekonomi skulle det se annorlunda ut i de familjerna. Det är snarare normer och hur man gjort förr som lever kvar, än att det är ekonomin som spelar roll, säger han.