– Jag får ut mellan 12 och 13 000 i månaden, jag vet inte exakt. Pengarna kommer in och när månaden är slut så är också pengarna slut, säger hon.

Birgitta Ljungqvists inkomst gör att hon ligger på gränsen för att räknas som fattigpensionär. Det gör alla vars inkomster är max 60 procent av den svenska medianinkomsten. Det innebär också att Birgitta Ljungqvist är en av cirka 320 000 pensionärer som riskerar fattigdom i Sverige.

Enligt nya siffror från EU:s statistikorgan Eurostat levde 16,2 procent av de svenska pensionärerna under fattigdomsgränsen 2017. Därmed hamnar Sverige över snittet för EU på 14,2 procent. Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, menar att det på sätt och vis är förvånande.

– Ja, och särskilt att vi ligger sämre till än våra grannländer. Men samtidigt vet vi ju att det finns orsaker, vårt pensionssystem är konstruerat på ett sådant sätt att vissa får väldigt lite i pension. Framförallt handlar det om kvinnor i låglöneyrken, som ofta har jobbat deltid under perioder i livet, säger hon.

”Har blivit knapert”

I den kategorin hör Birgitta Ljungqvist hemma. I tio år var hon hemma med barnen, sex av de åren arbetade hon visserligen som dagmamma. Heltid har hon arbetat i ungefär 25 år. Och trots att lönen aldrig varit hög blev skillnaden stor när hon blev pensionär.

– Jag har tappat nästan hälften av inkomsten. Tyvärr hade vi inte tecknat något efterlevandeskydd på min gubbes pension heller, så det har blivit lite knapert. Men man får rätta munnen efter matsäcken, säger hon.

Att hon, och många med henne, knappt klarar sig över fattigdomsgränsen trots att de har arbetat ett helt yrkesliv med slitsamma jobb, menar hon visar på att pensionssystemet inte fungerar.

– Det klart att man inte kan ha samma som när man hade full lön, men det kan heller inte vara rimligt att de som haft låg lön ska få så lite pengar som pensionärer att de knappt klarar sig, säger Birgitta Ljungqvist.

En rapport från det fackliga idéinstitutet Katalys visar att flera yrkesgrupper får ut mindre än hälften av sin lön när de blir pensionärer. Det handlar bland annat om kommunalarbetare och industriarbetare. Elisabeth Lindberg, författare till rapporten, menar att pensionssystemet behöver förändras.

– Man måste ändra synen på pension. Kanske måste man höja inbetalningarna till pensionssystemet så att arbetsgivarna pytsar in mer till exempel. Man måste hitta ett system där pensionerna och lönerna följer varandra, istället för som det är idag, att pensionerna sackar efter, säger hon.

Skatten sänks

En anledning till att gapat mellan pensionerna och lönerna har växt menar både hon och Eva Eriksson är jobbskatteavdragen och att skatten på pensioner har varit högre än skatten på arbete. Nu sänks skatten för pensionärer, samtidigt som garantipensionen höjs. Men Elisabeth Lindberg är tveksam till att de åtgärderna räcker.

– Det kan inte bara handla om att höja garantipensionen, även de som har en inkomst så att man ligger precis över behöver högre pension. Taket för den allmänna pensionen behöver höjas, säger hon.

Eva Eriksson håller med – de planerade höjningarna av pensionen räcker inte.

– Hela systemet behöver reformeras. Nu är det som att man bara lappar och lagar. Stora pensionsavgångar väntar nu, där många är kvinnor som jobbat i vården. De kommer fortfarande ha svårt att få det att gå ihop. Vi kan inte ha det så.

Det händer med pensionerna

I år har skatten på pension sänkts för alla pensionärer som är 66 år eller äldre – effekten blir störst för dem med en hög pension. För dem med pensionsinkomst på runt 20 000 i månaden motsvarar sänkningen ungefär 200 kronor.

Inkomst- och tilläggspensionen har höjts med 1,4 procent. I snitt innebär det att en pensionär får mellan 100 till 260 kronor före
skatt mer än tidigare.

Garantipensionen har höjts med 2,2 procent, liksom även vissa tjänstepensioner.

Efter höjningarna ökar den genomsnittliga totala pensionen med mellan 170 till 430 kronor efter skatt i år.

Pensionsålder höjs

Pensionsålder ska höjas stegvis. Nästa år, 2020, höjs den lägsta åldern för att ta ut pension från 61 till 62 år. Samtidigt höjs LAS-åldern, alltså rätten att jobba kvar, från 67 till 68 år.

2023: Lägsta åldern för allmän pension höjs till 63 år, och gränsen för garantipension höjs från dagens 65 år till 66 år. Rätten att ha kvar sin anställning höjs till 69 år.

2026: Gränsen för allmän pension höjs till 64 år, och gränsen för garantipension till 67 år. Från 2026 ska pensionsåldern knytas till en så kallad riktålder. Det innebär att gränsen för till exempel  garantipension och allmän pension ska justeras upp med ungefär två tredjedelar i takt med att medellivslängden ökar.

Sannolikt

Från den 1 januari 2020 höjs garantipensionen med 200 kronor för alla som har en fullt intjänad garantipension. Samtidigt höjs också bostadstillägget. Det innebär att det maximala bostads-tillägget höjs från 5 560 kronor per månad, till 6 540 kronor.

Detta är dock än så länge bara ett förslag som nu är ute på remiss. Pensionsgruppen ligger bakom förslaget, och i gruppen ingår samtliga partier utom V och SD, sannolikt kommer förslaget därmed att gå igenom.

Enligt överenskommelsen mellan regeringen, C och L ska skatten på pension fortsätta sänkas år 2020, och pensionen ska höjas för vanliga löntagare år 2021. Det ska ske ”vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgrupper är överens om”.