30 profiler: Det här är valårets viktigaste fråga för kvinnor

Riksdagsledamot Liberalerna

Jag skulle säga det som politiker egentligen inte har så mycket med att göra – lika lön. Att få upp kvinnors löner så att de inte är så låga med den konsekvens det får för pensionerna. Vi kan inte ha det så att kvinnor ligger på en pension som är mellan 60 till 70 procent av männens. Därför måsta man lyfta lönerna. Inte minst inom vården. Lönerna är bättre för att reparerar bilar än för att reparera människor, känns det som.

Teysir Subhi

Partiledare Feministiskt initiativ 

Att stoppa mäns våld, på gatan, i hemmet, mellan länder och mot planeten. Våldsbegreppet måste utvidgas. Mäns våld sker på olika sätt, i olika kontexter. Men det hänger ihop, och det är framförallt kvinnor som drabbas.

Stina Oscarson

Dramatiker och kulturskribent

Fredsfrågan. Kvinnor har historiskt även i tider av krig vågat tala om ­diplomati och nedrustning. Gått ut på gatorna och ropat: Ned med ­vapnen! Låt oss föra den kampen vidare och inte svepas med i den budgivning om ökade anslag till försvaret som nu dragit igång. Konflikter ska lösas. Inte utkämpas som Maj Britt Theorin alltid sa. Ty varje krig bär med sig fröet till ett nytt.

Alexandra Pascalidou

Skribent och författare

Våldet mot kvinnor, våldet mot mammor och deras barn är viktiga valfrågor. De senaste sex åren har det dödliga våldet eskalerat. Framför allt drabbar det barn och unga vuxna. Offren, de som är kvar är ofta ensamstående mammor i förorterna som sliter i lågavlönade yrken och sällan får stöd eller traumabearbetning. Det är mammor som är sargade av det multipla våld de utsätts för. Från våld i hemmet till våld på gatan till det symboliska våldet som osynliggör, tystar, skuldbelägger och segregerar dem. Om vi vill kalla oss för en feministisk och humanistisk nation behöver vi stötta och rycka upp de som står längst ner i samhällets hierarkier. De som behöver samhället som mest.

Linda Palmetzhofer

Förbundsordförande Handels

Det är oerhört viktigt att vi även fortsatt får en feministisk regering med ökad möjlighet att bedriva en bra jämställdhetspolitik. Det handlar om flera områden, men en konkret fråga är så klart pensionerna. Kvinnor jobbar deltid i mycket högre utsträckning än män och det får stora konsekvenser för pensionerna när väl arbetslivet är över. Därför behöver frågan om pensioner, och framför allt de ojämställda pensionerna, tas på allvar. Man ska efter ett långt arbetsliv kunna lita på att man kan klara sig på sin pension.

Aysha Jones

Grundare av Black Lives Matter i Sverige

Trygghet och jämställdhet, i livet och ekonomin. Utan ekonomisk trygghet kan många kvinnor inte få trygghet i livet och det har blivit extra synligt nu under pandemin. Kvinnors utsatthet borde vara den hetaste valfrågan för med det står och faller samhället! Vi behöver politiker som faktiskt också ser det och är beredda att arbeta för ett Sverige där kvinnan inte är glorifierad utan faktiskt trygg och jämställd!

Clara Berglund

Ordförande Sveriges kvinnolobby

Ekonomisk jämställdhet! Inkomstgapet mellan könen är lika stort idag som 1995. Var är nästa stora reform som på allvar utjämnar den ekonomiska ojämställdheten? Och så kvinnors pensioner såklart!

Eva Nordlund

Ordförande Svenska barnmorskeförbundet

Kvinnor utgör halva befolkningen, föder barn, vårdar barn, utbildar sig, är kompetenta och har kvalificerade arbeten. Ändå är det inte självklart med god och jämlik sjukvård som förebygger ohälsa och ger bästa tänkbara förutsättningar kring exempelvis barnafödande. Det finns strukturella skillnader som gör att förlossningsvården kan se väldigt olika ut. Perioden efter födseln blir många kvinnor lämnade därhän och de vet inte vart de ska vända sig med sina olika besvär såväl psykiskt som fysiskt. Tillgången på övrig kvinnovård kan också variera på ett oacceptabelt sätt. De strukturella skillnaderna handlar inte bara om brist på pengar och resurser; det handlar också om att kvinnor utsätts för sämre vård på grund av sitt kön. Det måste förändras!

Anna-Charlotta Gunnarsson

Frilansjournalist

Det är så klart lönerna i vanlig ordning. Och att våldet mot kvinnor fortfarande uppmärksammas mindre än gängvåldet. Plus den horribla situationen i förlossningsvården samt nedskärningarna runt LSS och resursskolorna. Och förstås, kvinnor som tar störst barnansvar drabbas väldeliga.

Agneta Stark

Företagsekonom, samhällsdebattör

Inkomstfrågor – mycket lovades under pandemin, när kvinnors arbete så tydligt visades vara grundläggande för att dagligt liv skulle fungera. Nu är det dags att infria de löneökningar och förbättringar av arbetsvillkoren som utlovades! Utan dröjsmål!

Somar al Naher

Kultur- och frilansskribent

Jag tänker på två helt olika saker. Karensdagen bör avskaffas för alla. Den har slagit hårt mot LO-­medlemmar, framförallt i kvinno­dominerade yrken. Kvinnor ska inte straffas ekonomiskt för att de har hållit samhället flytande, både under pandemin och annars. 

 Det andra som känns viktigt nu är en effekt av kriget. När det blir krig våras det för patriarkala normer, för en machokultur. Högerextrema lägger upp bilder och menar ”kolla på ukrainska män” till skillnad från andra. Det är ett starkt manligt ideal som frodas, som gör att den feministiska rörelsen kan uppleva en backlash framöver.

Sineva Ribeiro

Ordförande Vårdförbundet

Hälso- och sjukvården är ju en av de viktigaste väljarfrågorna för befolkningen. En majoritet av Vårdförbundets medlemmar är kvinnor och de behöver ett hållbart yrkesliv med villkor som gör att de vill och orkar jobba heltid under ett helt arbetsliv. Den usla arbetsmiljön och stressen påverkar vårdpersonalens hela liv och man betalar med sin hälsa och går ner på ”frivillig” deltid för att orka – men deltid leder ju till sämre lön och pension och detta är ett gigantiskt jämställdhetsproblem! När vi träffar partierna inför valet kommer vi att lyfta fram arbetsmiljön för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskors och sjuksköterskors som den viktigaste frågan. Vi kommer också lyfta vikten av kompetensförsörjning – rätt kompetens på rätt plats i vården – och hur styrningen av hälso- och sjukvården bör förbättras.

Märta Stenevi

Språkrör Miljöpartiet

Vi kräver att det dödliga våldet mot kvinnor blir en valfråga. Mäns våld mot kvinnor, sexuellt våld och trakasserier måste få ett stopp. Kvinnor som lämnar våldsamma män ska ha en dörr ut, där samhällets resurser samlas för skydda våldsutsatta kvinnor. Straffen för kvinnofridsbrott och sexualbrott ska skärpas. Efter trägen kamp har vi en samtyckeslag på plats, nu måste vi bygga en samtyckeskultur. Men kvinnor ska inte bara överleva – vi ska också leva. Därför är jämställda livsinkomster också en mycket viktig valfråga.

Lotta Lindqvist

Frilansskribent, krönikör i Dagens ETC

Det är ju omöjligt att välja bara en! Just nu är det svårt att tänka på annat än flyktingpolitiken och hur krig drabbar kvinnor världen över. Annars bostadspolitiken och ”välfärden” generellt – bostäder och social trygghet krävs för att kvinnor ska kunna leva självständiga liv och värdiga arbetsförhållanden för att vi ska orka ha några liv överhuvudtaget.

Amineh Kakavabeh

Oberoende socialistisk riksdags­ledamot, tidigare vänsterpartist 

Hedersfrågan är den största utmaningen gällande jämställdhet. Det är är en sådan fråga som skulle kunna lösa mycket. Om det inte fanns tvångsäktenskap eller tystnadskultur från både de utsatta och förövare skulle det skapa stor skillnad för kvinnor. Sedan är mäns våld mot kvinnor en otroligt viktig fråga. Över 15 kvinnor per år mördas av sina män. Även löneutvecklingen går segt. Lönen räcker inte lika långt som männens, så vi förlorar mycket under hela livet och det påverkar pensionen. 

Emmy Scilaris

Vice ordförande LUF väst 

Nu handlar det om Sveriges säkerhet och Rysslands aggressioner samt att det är viktigt att vi tar vårt ansvar i att hjälpa flyktingar. Så migration och säkerhet är viktigast för både män och kvinnor. 

Sofia Jarl

Ordförande Centerkvinnor

Trygghet och säkerhet kommer att segla upp högst på väljarnas agenda sett till situationen i världen. Även för kvinnor. I ett fritt samhälle, ska alla individer kunna leva ett liv fritt från våld. Så är det inte i dag, inte i Sverige, inte någonstans. Förra året presenterade vi ett 43-punktsprogram för att bekämpa och stoppa mäns våld mot kvinnor. Det är mer aktuellt nu än någonsin.

Amanda Sokolnicki

Politisk redaktör och liberal ledarskribent på Dagens Nyheter 

Den viktigaste frågan för kvinnor precis som för män kommer att vara att Europa fortsätter vara en plats där medborgarna lever i en demokrati vilket vi just nu lär oss inte är en självklarhet. 

Annika Strandhäll

Ordförande S-kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av vår tids största samhällsproblem. Det är den yttersta konsekvensen av att vi fortfarande lever i ett ojämställt samhälle. Men det finns inte en lösning, snarare 99. Vi måste arbeta brett med lagstiftning och strängare straff men också normbrytande och förebyggande. Vi måste stoppa mäns våld mot kvinnor genom att börja med att genomföra de 99 åtgärder som regeringen pekat ut som viktiga i sitt åtgärdsprogram.

Jenny Westerstrand

Ordförande Roks

Vi behöver en kursändring i den svensk politiken om våld. Vi måste tillbaka till att synliggöra kopplingen mellan kön och våld. Det är ganska lätt att peka ut som den viktigaste frågan. Ju länge regeringen rullar ut sina reformer, blir det allt klarare att det blir fel och snett när man inte jobbar utifrån att förstå hur våld och kön sitter samman. 

Gudrun Schyman

Fd partiledare V och Fi, nu ledamot i Klimatalliansen

Klimatkrisen måste komma högst upp på den politiska dagordningen. Det handlar om liv och överlevnad. De som drabbas först och värst är kvinnor och barn. Som alltid.

Den senaste IPCC-rapporten talar om en utveckling som avslutar liv i form av brist på färskvatten, extrema väderhändelser och dränkta storstäder längs med världens kuster. Detta drabbar nu de mest sårbara och utsatta av världens medborgare. De som bidragit minst till krisen. FN:s generalsekreterare António Guterres kommenterade rapporten så här: ”En atlas över mänskligt lidande och ett fördömande av ett misslyckat ledarskap för klimatet”. ”Att frånsäga sig ledarskap är rent brottsligt” underströk han i ett tal efter rapporten och fortsatte, ”de största förorenarna är skyldiga till mordbrand på vårt enda hem”. Samtidigt konstaterade Ukrainas utsände till FN:s klimatpanel att ”Klimatförändringen och kriget i Ukraina har samma orsak – fossila bränslen och vårt beroende av dem”.

För mig är klimatkrisen och kriget en uppvisning av den patriarkala ordningen i sin prydno, uttalad i en förståelse av att vi människor ska vara ”Herrar över Jorden”.

Marie Linder

Ordförande Hyresgästföreningen

Ett tryggt och bra hem till en skälig kostnad är en förutsättning för att livet ska fungera. Det borde vara en självklar och grundläggande rättighet. Så är det inte idag. Kvinnor är särskilt utsatta och missgynnade på dagens bostadsmarknad. Fler kvinnor än män bor i hyresrätt, och hyresrätten missgynnas av ett skevt skattesystem. Alltför många kvinnor tvingas stanna i våldsamma relationer på grund av bostads­bristen. Jag vill se en rättvis och feministisk bostadspolitik. Rätten till en trygg bostad måste bli en självklar del av vår gemensamma välfärd.

Maria Wetterstrand

Tidigare språkrör för Miljöpartiet 

Klimatfrågan är den viktigaste frågan oavsett om man är kvinna eller man. Jag vet inte om det går att motivera att den skulle vara viktigare för kvinnor men det är ett faktum att fler kvinnor än män tycker att den är viktigare. Så på så vis är det väl en kvinnofråga. 

Elsa Alm

Ungsekreterare på LO

Frågan om arbetsmiljö skulle jag nog säga, rätten till en bra psykosocial arbetsmiljö för att man inte ska bli rädd att bränna ut sig eller skada sig i sitt arbete.

Nina Rung

Kriminolog, föreläsare, debattör

Två saker. Frågan om mäns våld mot kvinnor och barn. Om vi inte gör allt vi kan för att få stopp på våldet så är vi inte ett civiliserat samhälle. Så mycket fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som kvinnor och barn utsätts för, allt från oönskade kukbilder som 11-åring, att bli kallad hora och tvingad att ställa upp på sexuella handlingar av första pojkvännen till våld av sambon med rädsla både för att barnen ska utsättas och för att bli mördad av mannen som inte klarar av att hon vill leva efter eget huvud och den frihet det innebär. Det våldet innebär att kvinnor inte klarar av att studera, jobba eller nå sina drömmars mål. Ett våld som trycker ner och förstör så många liv och generationer framåt. 

Det andra är frågan om barn och ungas rätt till kunskap om våld, övergrepp, porr och skadliga normer. Från och med höstterminen i år kommer en ny sex- och samlevnadsundervisning börja gälla. Arbetet med det metodiska normarbetet för att förändra skadliga maskulinitets­normer som tydliggörs i skollag och läroplaner från förskola till gymnasium riskerar att minska om ett blått lag med SD i spetsen vinner valet. Det kommer jämställdheten och arbetet mot mäns våld och övergrepp att lida av. Vilket innebär att vi alla kommer göra det.

Lo Kauppi

Skådespelare och författare 

För mig hör kampen om jämställdhet alltid i hop med jämlikhet. För mig måste feminismen vara bred och röd, och kämpa med arbetarklassen och antirasismen – annars förlorar den. Feminismen behöver en stark välfärd, för i det ingår alltid de mest utsatta kvinnorna. Vi måste fortfarande värna rätten till abort som hotas på många platser i världen, försvara förskolan och sprida idén till andra länder. Förlossningsvården måste få mycket mer resurser, helt absurt att det inte redan är så. Vi behöver få samhällets hjälp att skydda oss från mäns våld, få rättvisa efter sexualbrott – det gäller oavsett om du föddes som kvinna eller om du blev en senare i livet. 

Bianca Kronlöf 

Skådespelare och komiker

Dom tre viktigaste är:

1. Vården: som patienter.

2. Vården: som arbetsplats.

3. och så klart: vården.

Anna Ardin

Författare, krönikör i Dagens ETC

Förutom nya krafttag för klimatet och den ekonomiska jämlikheten så tycker jag att freden är den enskilt viktigaste frågan för kvinnor. Kvinnor drabbas alltid hårdast av krig och det som följer av krig, och krig sätter enorma käppar i hjulen för många andra viktiga reformer. Sverige behöver kunna vara en aktiv part för fred och nedrustning, skriva på FN:s avtal för ett kärnvapenförbud, inte bidra till upprustning genom att gå med i Nato och därmed frivilligt göra oss till en part i konflikterna. Istället borde vi stärka stödet till demokrati och fredsrörelser runt om i världen.

Anna-Klara Bratt

Chefredaktör Fempers nyheter

Grogrunden för allt elände vi ser omkring oss just nu är bristande jämlikhet. Både globalt och lokalt i Sverige. Till och med näringslivet, minus vapenindustrin då, tycks ha förstått värdet av fördelningspolitik, klimatperspektiv och rättvisa för att skapa stabilitet och välstånd. Har inga illusioner om att valrörelsen kommer att handla om det, men fokus på välfärdsfrågor är ju det närmaste vi tycks komma här. Kommer att notera varje enskild politiker som orkar prata om den större bilden, och jag hoppas att våra största medier inte ramlar i den kortsiktiga populistiska grytan. Lättköpta poänger är för ytliga politiker och partier utan allas väl för ögonen.

Ida Östensson

Ordförande på Make Equal

Klimatet och förlossningsvården. Vi låter oss inte luras. En pengapåse kommer inte stoppa krisen. Att förlossningsvården inte prioriteras samtidigt som till exempel Region Stockholm gick med ett överskott på 5,8 MILJARDER under 2020 – ett pandemiår – är mer än galet. Det finns tydliga krav – bara att leverera. Det är inte ett anständigt samhälle som inte prioriterar skapandet av liv. Och vi som gör det. Dags för politiker att prioritera kvinnor och barn. I denna fråga och i alla andra. Och klimatet. Så vi har någonstans att leva nu och i framtiden.a