I början av 2016 ströps möjligheten att skicka långtidsarbetslösa vidare till sysselsättningsfasen Fas 3.
40 406 långtidsarbetslösa som ingick i den sista delen av jobb– och utvecklingsgarantin skulle i stället successivt erbjudas utbildning eller extratjänster med kollektivavtalsenlig lön. Arbetslösa har på vissa ställen vittnat om hur de har skrivits ut och blivit sittande hemma utan uppföljande åtgärder. På andra ställen har det gått bättre. I kommunerna i norra Bergslagen har ingen blivit avskriven utan någon form av fortsatt aktivitet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Har man haft en sysselsättningsplats och inte fått något annat, då har man fått fortsätta på sin plats. Ingen har suttit hemma och väntat, säger Zila Conejeros, sektionschef på arbetsförmedlingen Lindesberg, som arbetar med avvecklingen av Fas 3.
Extratjänster ersätter Fas 3
Fas 3 ska vara avvecklat i slutet av januari 2018. För närvarande finns 19 personer inskrivna i norra Bergslagen: två i Hällefors, en i Ljusnarsberg och 16 i Lindesberg. I september förra året var det 56 personer.
Hur svårt har det varit att hitta extratjänster?
– Min erfarenhet är att det är lättare i små kommuner där man har nära till samarbete, det är lättare att fånga folk i korridorerna. Vi har haft en lite trögare start i Lindesberg. Men när det väl börjar lossna går det fort. I Lindesberg är vi uppe i tolv platser och lika många är på väg ut de närmaste veckorna, säger Zila Conejeros.
I dagsläget har närmare 40 personer anställts i Hällefors och runt 35 i Ljusnarsberg.
– Det inkluderar även nyanlända. Det är en blandning, säger hon.
Hällefors var först ut i landet att få in långtidsarbetslösa i extratjänster. Arbetsförmedlaren Tomi Niskanen, började förbereda utfasningen av Fas 3 tidigt.
– Tio år tidigare hade vi något som kallades för plusjobb. Det här var ungefär samma upplägg. Jag kontaktade parterna redan i maj 2015, Hällefors kommun och fackförbundet Kommunal, som godkände platserna så att de inte skulle få någon undanträngande effekt.
– Det har gått över förväntan, tillägger han. Jag tror det beror på att vi har haft ett bra samarbete och att vi har varit noggranna med att kartlägga individer. Vi har ju inte några färdiga platser utan vi har fått söka dem utifrån individuella önskemål.
Lön utifrån kollektivavtal
Tjänsterna som har inletts efter utfasningen pågår fortfarande. De första går ut i december, därför har ingen uppföljning ännu kunnat göras om åtgärden verkligen leder till jobb. Tomi Niskanen anser dock att anställda med extratjänst är avsevärt bättre rustade för arbetsmarknaden jämfört med Fas 3. Till skillnad från Fas 3 där arbetstagarna erbjöds en ersättning på 4 620 kronor i månaden, har extratjänsterna en lön utifrån kollektivavtalet. En anställning, om så tidsbegränsad, gör även en stor skillnad för självkänslan, menar han.
En svårighet med att få fram extratjänster är att de inte får konkurrera med ordinarie tjänster. Arbetsuppgifterna kan gå ut på att vara med på skolgården när eleverna har rast, läsa och promenera med boende i äldreomsorgen eller finnas med som ett extra stöd i klassrummet.
Gränsdragningen har lett till diskussioner inom fackförbundet Kommunal.
Ger extratjänsterna arbetsgivaren en möjlighet att spara in på fasta tjänster?
– Den tanken finns hela tiden, att det skulle kunna användas på det sättet. Men våra arbetstagare är fullt medvetna om att det inte ska fungera så. Jag tror inte att vi behöver oroa oss över det. Vi ska även göra uppföljningar, säger Claudia Auer Åhlgren, Kommunal västra Svealand, sektion Lindesberg.
– Faran är om någon är sjuk och man tänker att ”Vi tar inte in vikarie för vi har extrapersonal”. Det har vi tryckt hårt på att det inte får hända. I så fall måste de anställa personen som vikarie, säger hon.
”Det underlättar för kommunerna”
För ungefär ett år sedan ändrades extratjänsten till att även inkludera nyanlända. Att anställningsmöjligheterna har utökats till att även täcka kulturella, idrottsliga och olika sociala verksamheter har förenklat sökandet efter platser.
– Det tycker vi är bra. Det underlättar för kommunerna att hitta arbetsuppgifter, säger Vivi Jacobsson-Libietis från SKL.
Hon bekräftar att det på många håll har varit en utmaning att få fram tjänster. Inte enbart för att det är svårt att hitta uppgifter, det måste finnas tid till en meningsfull introduktion och handledning.
– Det finns en trötthet hos kollegor. Det kommer många praktikanter, feriejobbare, lärarstudenter och andra elever som söker praktik, plus alla dessa arbetsmarknadsprogram. Det blir stora volymer.
Snabb förändring
Under Vivi Jacobsson-Libietis tid på SKL har arbetsmarknadsåtgärderna avlöst varandra. Ibland har det varit svårt att hänga med i svängarna, menar hon.
Kommer just den här åtgärden att fungera?
– Ibland har det varit svårt att orientera sig i labyrinten. Men nu ser det ut som att antalet extratjänster blir fler och fler. Även om vi inte hinner att nå upp till regeringens mål.
